Ankarcronas äventyr i Algeriet

Arkivet

Henrik Ankarcrona föddes år 1831 på Runsa gård i Uppland. Han fick en militär utbildning, som också omfattade teckning och måleri,  på Karlberg strtax utanför Stockholm.

Tjugosju år gammal, och löjtnant vid Svea livgarde, gav han sig av på en resa via Paris till Algeriet för att ta värvning i den franska armén. Som fransk militär deltog han i kolonialkrigen i Marocko åren 1859–1860. Efter att fred mellan Frankrike och Marocko slutits hade ett nytt krig startat, denna gång mellan Spanien och Marocko. Henrik begärde tillstånd från Svea livgarde för att följa den spanska armén och fick ännu en gång möjlighet att återvända ut i ökenlandskapet.

Upplevelserna beskrivs detaljerat i artikeln ”Minnen från två fälttåg i Afrika”  som publicerades efter hans död i Ord och Bild 1917. Henrik Ankarcrona beskådade, ibland mitt i kulregnet, ibland på avstånd från hästryggen, hur byar stacks i brand och hur krigsfångar brändes levande eller halshöggs för att lämnas längst vägen. Krig, lika skrämmande då som nu. Han fick kolera som kurerades med opiumpiller och mötte Algeriska Riffpirater i morgondimman i passet Fondak. Under fälttågen skissade Ankarcrona flitigt men större delen av teckningarna skulle bli stulna under återresan hem till Sverige.

I Sverige satsade Ankarcrona på måleriet och fick fin kritik för sina scener från Atlasbergen ”…som utmärka sig för livlig anordning, vacker stämning och pittoresk behandling av staffaget…”. Målningarna föreställde ofta strider i vidsträckta ökenlandskap där de arabiska soldaterna till kamel flyr undan den franska armén.

Vid en utställning på Konstakademin år 1863 inhandlade kung Karl XV ”Bataljen vid Uad-Ras i Marocko den 23 mars 1860” och Ankarcrona gjorde succé som konstnär. Han medverkade sedan med fler målningar över fältslag i Marocko vid det då nybyggda Nationalmuseums nordiska öppningsutställning år 1866.

Med detta i åtanke är det intressant att öppna kartongen Ankarcrona i Nationalmuseums enskilda arkiv. Där ligger en samling fotografier, troligen tagna under en resa tillbaka till de gamla krigsskådeplatserna i Algeriet. Enligt anteckningar på baksidan av bilderna är de huvudsakligen tagna i Biskraprovinsen i Algeriet åren 189192. De skickades till Nationalmuseums arkiv från Sveriges Litografiska Tryckeri år 1952 ”…för den händelse de kunna vara av intresse”. I arkivboxen ligger en artikel om Henrik Ankarcrona ur Svenskt Konstnärslexikon och ett gåvobrev.

Bilderna är små papperskopior med märken efter häftstift i hörnen. De har troligen använts som förlagor till målningar med orientaliska motiv. De föreställer landskap och människor, lokalinvånare och fransk militär, hästar, jaktfalkar, hundar och kameler fjärran från de tillrättalagda stridsscenerna. På ett av de sammanlagt cirka 200 fotografierna poserar den stolte ägaren av en långbent kamelunge flankerad av kamelmamman.

På en annan bild ser vi en konstnär med staffli i en sanddyn och en ung medhjälpare som håller i ett  solparasoll. På en annan bildhjular medhjälparen framför kameran. Fotografiet av generalkonsul Nordström som med flaxande rock tar sig fram i regn och blåst i cederskogen i Téniet-el Ad på julafton 1891 är en favorit i samlingen.

Ankarcrona valdes in i Konstakademien 1865 och finns representerad på Nationalmuseum.

En spännande bok som tar upp ämnet orientalism är: Bilden av orienten, exotism i 1800-talets svenska visuella kultur, skriven av Tomas Björk, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

//Gertrud Nord, Nationalmuseums arkiv

Läs artikeln ”Minnen från två fälttåg i Afrika”  i Ord och Bild (Projekt Runeberg) 

Henrik Ankarcrona, Gatubild med höst och barn.
Gatubild med häst och barn. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Kvinna.
Gatubild med kvinna. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Karavan.

Henrik Ankarcrona, Karavan. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Män till häst
Män till häst. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Slag vid Atlasbergen.
Slag vid Atlasbergen. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Målare med hjälpreda.
Målare med hjälpreda. Större bild.

Henrik Ankarcrona, målningen på staffliet
Målningen på staffliet från bilden ovan. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Kamelägare med kamelunge och kamelmamma.
Kamelägare med kamelmamma och -unge. Större bild.

Henrik Ankarcrona, Generalkonsul Nordström julafton 1891.
Generalkonsul Nordström julafton 1891. Större bild.

Fler Guldkorn från arkiv och konstbibliotek