Selfies – Nu och Då

Med Selfies – Nu och Då vill Nationalmuseum delta i debatten om självbild och identitet. Utifrån museets samling av porträtt visar vi på paralleller mellan nu och då och diskuterar hur människor har velat bli sedda genom historien.

Selfies – Nu och Då är en del av utställningen Highlights.

Föreläsning

Tisdag 26 augusti kl 18–19
Plats: 
Hörsalen på Konstakademien.
Ingår i entréavgiften. Begränsat antal platser, ingen förbokning.

Margareta Gynning, genusforskare och utställningskommissarie, föreläser om parallellerna mellan äldre porträtt och dagens selfies, om självbild, identitet och om hur människor genom tiderna har velat bli sedda.

Utställningen pågår 15 maj–31 augusti 2014

Selfien, ett självporträtt taget med mobilkamera på en armlängds avstånd, kan tyckas vara ett egotrippat nutidsfenomen, men är i själva verket ett uttryck för människors behov av att bli bekräftade. Den är ett redskap för social kommunikation, precis som äldre tiders porträtt. Genom jämförelsen med äldre porträtt blir det tydligt att selfien inte är en helt ny visuell genre utan är fast förankrad i den västerländska porträttraditionen.

Livsviktig bekräftelse

Sökandet efter bekräftelse ses ofta som narcissistiskt och som en effekt av en ytlig, konsumtionsinriktad och individcentrerad kultur. Men sökandet efter bekräftelse är också sökandet efter kontakt med andra, med kollektivet. Enligt relationella psykologer utgör strävan efter kontakt människans främsta drivkraft; vi blir till i mötet med andra.

Sedan spädbarnsåldern förstår vi hur livsavgörande det är att få kontakt med våra närmaste, att tolka våra föräldrars ansiktsuttryck och vice versa. Att bli sedd med en bekräftande blick är en viktig del i skapandet av den egna identiteten. Det är detta som är grunden till både den äldre porträttraditionen och till de bilder som läggs ut på dagens sociala medier.

Spegelbilden

I den västerländska självporträttstraditionen målar konstnären sitt eget porträtt genom att betrakta sig själv i en spegel. Det är en process som utmärks av långsamhet, fördjupning och introspektion.

Den nutida selfien däremot, med sitt avskurna ovanifrånperspektiv, vill ge intryck av att vara ett foto som skapats i ett snabbt, improviserat och nonchalant tempo. Men både som bildkonstruktion och i förhållande till kroppsspråk, mode och sociala konventioner påminner den om den inövade pose man intar när man betraktar sig själv i en badrumsspegel.

Marknadsföring av jaget

Oavsett århundrade handlar porträtt i hög grad om makt, marknadsföring och om att placera sig själv i den sociala hierarkin. Selfies – Nu och Då fokuserar på stereotyper och bildkonventioner och undersöker vad porträtten egentligen representerar i förhållande till kön, etnicitet, klass och ålder och vad olika koder och normer har och har haft för betydelser.

Könsöverskridande bildspråk

Makteliter har genom tiderna alltid markerat sin grupptillhörighet med yttre attribut. Från 1500- till slutet av 1700-talet var porträtt en viktig del i lanserandet av ett aristokratiskt ideal. I vår tid uppfattas det som androgynt och könsöverskridande men det har sina rötter i den europeiska hovkulturen och rör både män och kvinnor. Den aristokratiska rollen var en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelse, uttryck och dräkt. Tidens överdådiga lyxkonsumtion styrde den enskildes hela livsstil, som måste anpassas till dennes plats i den sociala hierarkin.

Kvinnan som objekt

Under historiens gång har synen på kön varit föränderlig. Vår nutida norm för femininitet etablerades runt sekelskiftet 1800. I många av dagens selfies gäller fortfarande de genusnormer som skapades då.

I vår tids konsumtionskultur definieras kvinnor genomsitt utseende, som objekt. De får inte åldras och de kontrolleras genom sin vikt. En ny studie kring ungdomars mediavanor i Sverige visar att redan i tioårsåldern marknadsför sig flickor genom Selfies med manipulerade bilder i så kallade duckface-poser, medan pojkar har handlingskraftiga och oberörda stoneface-poser som kroppsideal.

I bildspelet härovan till höger visar skådespelaren Ann Petrén några av våra vanligaste stereotyper och poser när det gäller kroppsspråk , nu som då.

Ta en selfie – var med i utställningen

Inspireras av utställningen och ta din egen selfie. Lägg upp bilden på Instagram med hashtaggen #nmselfies. Din bild kommer då att visas på ett bildflöde i utställningen. Du kan också se dina egna och andras bilder här på webben.

Skådespelaren Ann Petrén visar några av våra vanligaste stereotyper och poser när det gäller kroppsspråk.

Bild: Gustave Courbet, Jo, den vackra irländskan
Gustave Courbet, Jo den vackra irländskan.

Bild: Rembrandt Harmensz. van Rijn, Självporträtt
Rembrandt Harmensz. van Rijn, Självporträtt.

En nutida selfie
En nutida Selfie.


> Tipsa en vän

BESÖKSADRESSER:

@ Konstakademien
Fredsgatan 12, Stockholm

@ Kulturhuset Stadsteatern
Sergels torg, Stockholm 

Se övriga adresser här

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp