År 1915 samlades ett antal konst- och kulturhistoriskt intresserade personer för att planera bildandet av ett samfund med syfte att inleda en landsomfattande inventering av porträtt. Vid denna tid med uppgående konjunktur och växande intresse för person-, kultur- och konsthistoria sökte man ekonomiskt stöd hos privatpersoner och enskilda företag.
Dåvarande amanuensen vid Röhsska konst-slöjdmuseet, sedermera professorn, Sixten Strömbom (1888 – 1983) blev initiativtagare till stiftelsen Svenska Porträttarkivets bildade 1916. Nationalmuseum bistod stiftelsen, inte minst genom att upplåta lokaler för verksamheten. Dåvarande kronprinsen, blivande kung Gustaf VI Adolf åtog sig att bli stiftelsens ordförande. Han ingick också i Svenska Porträttarkivets nämnd bestående av åtta personer med bland annat överintendenten Richard Bergh, direktören Thorsten Laurin och f.d. överintendenten Ludvig Looström. Strömbom blev också Svenska Porträttarkivets sekreterare och verkställande ledamot.
Trots krigstidens ransoneringar, transportsvårigheter och brist på utrustning genomförde man en systematisk inventering och fotografering av porträtt, inledningsvis i Södermanland. Hela företaget lyckades tack vare tillmötesgående och gästfrihet i alla privata hem man besökte. Även pressen bistod genom annonsering riktad till ägare av porträtt. Åren 1919 – 1926 genomfördes, landskapsvis, den största delen av Svenska Porträttarkivets inventering. Efter 1926 sker dokumentation av porträtt ute på fältet mer sporadiskt och huvudparten av fotograferingsarbetet genomförs nu på Nationalmuseums fotoateljé. Det samlade antalet registrerade och fotograferade porträtt uppgick 1930 till över 36 000.
1930 överlämnades Svenska Porträttarkivet som gåva från stiftelsen till Nationalmuseum på villkor att museet bland annat skulle genom ”sakkunnig personal vårda och på regelbundna tider tillhandahålla samlingarna för allmänheten”. Materialet som omfattade främst målade, tecknade, graverade och skulpterade porträtt utförda mellan 1500 – 1850 bearbetades vetenskapligt under ledning av Strömbom.
Olof Hermelin, Självporträtt 1895. Privat ägo.
Detta resulterade i publicering av SPA:s Index; band I till III utgivna 1935 till 1942. De två första banden omfattar porträtt uppställda alfabetiskt efter den avbildades efternamn och det tredje kungliga porträtt fram till Karl XII. Tyvärr är porträtt från tiden efter 1850 inte medtagna i Index. Även om man från 1940-talet dokumenterat senare och samtida porträtt så ligger arkivets tyngdpunkt fortfarande på material från 1600- och 1700-talet. Kungliga porträtt omfattande tiden efter Karl XII finns fortfarande enbart förtecknade i den otryckta katalogen, tillgänglig enbart på plats.
Åren 1958 – 1972 leddes Svenska Porträttarkivet av konsthistorikern Boo von Malmborg som väsentligt bidragit till arkivets fortsatta uppbyggnad. Inte minst hans mångåriga arkivforskning resulterade i det 1978 utgivna verket Svensk porträttkonst under fem århundraden.