Carl Fredrik Fredenheims resedagbok

Arkivet

”Äfven uti denna ödemark skulle jag träffa policeradt folk”

Så skrev Carl Fredrik Fredenheim i ett brev om sitt möte med en italiensk biskop i Neapelbuktens träskmarker våren 1788. 

Fredenheim var en ung sekreterare vid utrikesexpeditionen i Stockholm och blivande överintendent för de kungliga konstsamlingarna. En kulen torsdagseftermiddag i november 1787, när den första snön just fallit över Stockholm, påbörjade han sin långa resa söderut genom Europa. Syftet med denna ”Grand Tour” var att samla information om Gustav III:s samling av antika marmorskulpturer. Den hade konungen själv inhandlat på plats i Rom under sin Italienska resa några år tidigare och nu skulle hans sekreterare ta vid och utöka samlingen. 

Fredenheims resedagbok är en inbunden volym med vackert marmorerade pärmar och pergamentrygg. På första sidan finns ett citat ur ett resebrev skrivet i Turin en vårdag 1758. Det skrevs av Mme de Boccage, fransk poet, dramatiker och författarinna, och ingår i hennes brevroman om en resa till Italien. Reseskildringar i dagboks- eller brevform var en populär litteraturgenre under 1700-talet och böckerna översattes till fler språk och lästes av den bildade medelklassen i Europa. Man anar att Fredenheim låtit sig inspireras av den illustra Mme de Boccage och hade det inte varit för den franska revolutionen, som kom emellan, hade han planerat in en träff i Paris på hemvägen från Italien år 1789. Fredenheim var en flitig sekreterare och avslutade varje dag med att skriva ner vad som timat. Vilka personer han mött – allt från påven till betjänter, vad som diskuterats, ätits och ibland genomlidits när hälsan sviktade eller rövare fanns i närheten. 

De sirligt renskrivna dagboksanteckningarna förvaras kronologiskt ordnade i små marmorerade pappkartonger i museets arkiv. Dagboken är fascinerande detaljrik och även om den kritiserats för att inte innehålla subjektiva omdömen om just konstverken som beskådas eller konstnärer som besökts, så ger den en nog så subjektiv bild av människor, natur och det italienska samhället. 

Fredenheim idkade ett intensivt umgängesliv med dåtidens nobless kombinerat med egna utflykter i omgivningarna. Han studerade antika lämningar men också handelsvägar, odlingar och bergsbruk. I Paestum mitt i floden Setes träskområde konstaterar han förnöjt att det även uti denna ödemark fanns ”polerade” människor sedan han tillbringat dagen med Biskopen av Capaccio och ”en hop präster” som befann sig i trakten.

Som den upplysningsmänniska han var hade Fredenheim ett starkt intresse för vetenskap. Hösten 1788 lyckades han få påvligt tillstånd att bedriva utgrävningar på Forum Romanum. Arbetet utfördes av ett 30-tal man under överinseende av Fredenheim och hans kumpan i Rom, kopparstickaren och konsthandlaren Franchesco Piranesi. Pianesi avbildade fynden och fyndplatsen märktes ut i ett rutnät. Utgrävningarna anses höra till de första av sitt slag med ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Tyvärr finansierades det hela genom försäljning av upphittade marmorföremål men Fredenheim såg till att de viktigaste fynden skänktes till påven Pius VI som placerade dem i Vatikanmuséet.

Lästips

Är du nyfiken på 1700-talets ”turism” kan du läsa Mme de Boccages resebrev till sin syster i engelsk översättning, Letters Concerning England, Holland and Italy utgiven i London 1770 och tillgänglig i fulltext på Google Books. 

Om Gustav III:s italienska resa 1783-84 kan du läsa om i Svenska memoarer och bref V. Fulltext i Litteraturbanken.se.

Maria Nymans Resandets gränser är en avhandling från 2013 som handlar om svenska resenärers berättelser från resor i Ryssland på 1700-talet. Finns i fulltext på nätet i DiVA.

Hauswolff, Adelaide: En svensk flickas dagbok under krigsfångenskap I Ryssland 1808–1809, Karlstad 1912, finns i fulltext på Projekt Runeberg.

Bell, John: Travels from St Petersburg in Russia to diverse parts of Asia, Glasgowe 1763, finns på Google Books.

Om Fredenheims upplevelser med utdrag ur hans brev och dagböcker kan du läsa i Lars-Johan Stjernstedts utmärkta och trevliga Vår man i Rom, Atlantis förlag 2004.

Om Gustav III:s kontaktnät i Italien och den antika konstsamlingen kan du läsa i Anne-Marie Lenander Touatis Ancient Sculptures in the Royal Museum vol.1, Sthlm 1998.

//Gertrud Nord
Arkivarie på Nationalmuseums arkiv

Fler Guldkorn från arkiv och konstbibliotek

Boxar med Fredenheims dagböcker

Boxar med Fredenheims dagböcker

Fredenheim, försättsblad.
Försättsblad. Större bild.

Fredenheim, sida från första resdagen
Dagbokssida från när resan pågbörjades. Större bild.

Fredenheim, vackra uppslag
Vackra uppslag. Större bild.

Fredenheim, skiss av utsikt.
Skiss av utsikt. Större bild.

Fredenheim, boxar i detalj.
Boxar i detalj. Större bild.


BESÖKSADRESS:

Konstbiblioteket och arkiven 
Holmamiralens väg 2,
Skeppsholmen, Stockholm 

Se övriga adresser här

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp