Venus Cythereia eller Flora

av Jan Massys

Kvinnan på bilden har tolkats som Flora, blommornas och blomningens gudinna eller Venus, kärlekens gudinna. Om vi antar att det är Venus som ligger utsträckt på divanen, kan vi tolka pärlorna i gudinnas smycken, det porlande vattnet ur fontänen och själva havet som breder ut sig i bakgrunden som symboler för kärleksgudinnan. Enligt legenden föddes hon ur havet och förknippas därför med företeelser som har med vatten att göra.

Gudomlig skönhet

Trädgårdsnejlikorna som hon håller upp mot oss ansågs ha kärleksstimulerande egenskaper och i urnan vid hennes sida står en bukett med bland annat röda och vita rosor, vilka kan tolkas som symboler för kärleken. Klotet, som ligger på balustraden, ansågs under renässansen vara en fulländad form och kan ha målats dit för att syfta på Venus gudomligt fullkomliga skönhet.

Sensuell kraft eller kvinnlig fåfänga

Påfågeln är symbolen för Juno, de antika gudarnas drottning och kvinnornas beskyddarinna. Den användes som tecken för kvinnans sensuella kraft, men kunde också tolkas moraliserande som varning för högmod, kvinnlig fåfänga och lyx. (Observera att det alltså var påfågelhanen, med sina vackra flerfärgade fjädrar, som associerades med "det kvinnliga").

I trädgården, till höger om Venus, ser vi ett kärlekspar; en man som lyfter på hatten och går ned på knä framför en kvinna som sitter på trappan. På grund av förändringar av färgpigmenten verkar de idag nästan genomskinnliga.

Venus eller Flora

Innan målningen kom till Sverige, i samband med det så kallade Pragrovet 1648, tillhörde den kejsar Rudlof II. I hans inventarier hade den titeln Flora, vilket har fått flera konsthistoriker att tvivla på att detta skulle vara en bild av Venus. Detaljerna som ovan beskrivits som symboler ses då istället för vad de faktiskt är; påfågeln som påfågel, klotet som ett arkitektoniskt element etc. Användandet av symboler i konsten är långt ifrån entydigt. Det förändras över tid och är beroende av sammanhang, vilket kan göra symbolerna svåra att tolka för oss idag.

Bild: Venus Cythereia eller Flora, Jan Massys.

Venus Cythereia eller Flora, Jan Massys.

Italienskt skönhetsideal

Venus/Floras långsträckta kropp, de smala fingrarna, det relativt lilla huvudet med de mandelformade ögonen och håruppsättningen är stildrag som utmärker den så kallade Fontainbleauskolan. Detta kvinnoideal fördes av italienska konstnärer till Frans I:s hov i Fontainebleu, söder om Paris. Slottets dekorationer blev utgångspunkten för stilen som dominerade mycket av det sena 1500-talets europeiska hovkonst.

Jan Massys

Konstnären Jan Massys var verksam i Antwerpen. På 1540-talet anklagades han på grund av sin reformerta tro för kätteri och tvingades i landsflykt. Vissa detaljer i målningen antyder att Massys under denna tid eventuellt arbetade i Italien och Frankrike. Så föreställer till exempel hamnstaden som breder ut sig i bakgrunden Genua, och byggnaden med sin trädgård är Palazzo Doria i samma stad. Men Massys kan lika gärna ha använt sig av ett grafiskt blad som förlaga.

Inventarienummer: NM 507


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–17
tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp