Byggnaden på Blasieholmen

Byggnaden på Blasieholmen som är centrum för Nationalmuseums verksamhet stod färdig 1866. Arbetet hade varit mycket omfattande och pågått under ett tjugotal år.

Till en början var det tänkt att den svenska arkitekten Fredrik Scholander skulle utföra det prestigefulla uppdraget, men hans ursprungliga förslag frångicks till förmån för det internationelle arkitekten Friedrich August Stüler från Tyskland. Byggnaden är ritad i en förhållandevis ovanlig stil - venetiansk renässansstil. Kanske har byggnadens läge, precis intill Stockholms ström, varit inspirationskällan för valet av stil.

Byggnaden har en strategisk placering mitt emot Stockholms slott. Stora delar av Nationalmuseums samlingar kommer från de kungliga konstsamlingarna, som tidigare inrymdes i Kongl. Museum i Stockholms slott. Byggnadens läge blir som en symbolisk förflyttning, från ett kungligt till ett nationellt konstmuseum.

 

 

 

Nationalmuseum sett från Kungliga slottet, 1866.

Nationalmuseum sett från Kungliga slottet, 1866.

 

 

Stülers tanke var att museibyggnaden skulle fungera som ett allkonstverk, där arkitekturen, interiörens bildprogram och de olika samlingarna skulle samverka. Varje våning i byggnaden skulle ha sin speciella arkitektoniska särart och anpassas efter vad som skulle visas där. Allt sedan museet öppnades har intentionerna med byggnaden modifierats. Det är bara det högsta våningplanet som fått behålla sin ursprungliga funtkion; för exponering av "Tafvelsamlingen". Bottenvåningen, liksom den första våningen, fick snart inhysa helt andra samlingar än vad som var tänkt från början.

Nationalmuseums fasad är täckt av kalksten från Borgholm vid Vättern, Carraramarmor har använts för en del av de skulpturala utsmyckningarna och på sina håll kan man skymta grön Kolmårdsmarmor.


> Tipsa en vän

Öppettider:

Tisdag–fredag 11–18
lördag, söndag 12–16
måndag stängt

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp