Väggutsmyckningen i Restaurang Atrium

Trajanuskolonnens reliefer

Innergården som restaurangen ligger i täcktes över med ett glastak då restaurangen flyttade in 1996. Det var då väggarna dekorerades med de reliefer du kan se här idag. 

Ändå sedan museet öppnade 1866 sitter en serie avgjutningar i trapphallen, som föreställer den grekiska  Parthenonfrisen. När det var dags att dekorera den nya restaurangen i museet, passade det då bra att på liknande sätt använda sig av avgjutningar från ett annat berömt reliefverk från antiken. Det blev avgjutningar av utsmyckningen på Trajanuskolonnen i Rom.

Kolonnen invigdes år 113 som del av ett mäktigt segermonument, ett prakttorg anlagt mitt i centrala Rom. Relieferna föreställer kejsar Trajanus krigföring i Dakien (nuvarande Rumänien) under åren 101–102 och 105–106 e.Kr. De bildar en 200 meter lång fris, huggen i spiralform. I 23 vindlingar slingrar den sig uppför Trajanuskolonnen vars yta den täcker fullständigt.

De plattor du ser idag är nytillverkade med hjälp av formar som tagits på en serie avgjutningar som tillhört museet sedan slutet av 1700-talet. Denna originalserie införskaffades av Gustav III i Rom och var redan då hundra år gammal.
Av det 80-tal plattor som köptes av Gustav III var många skadade redan vid ankomsten till Sverige, då de var gjorda i gips som är ett ömtåligt material. Kungen lät föra dem till skulptören Sergel i förhoppningen att de skulle kunna restaureras. Vid kungens död fanns de fortfarande kvar i Sergels ateljé och hade troligen inte åtgärdats. Idag är flertalet sönderbrutna eller fragmentariska. 

 

De plattor som valdes ut för innergården skulle inte bara vara välbevarade, helst skulle de också bilda parvis sammanhängande delar av bildberättelsen. Innehållsligt innebar detta att urvalet inte blev helt rättvisande,  eftersom plattorna du kan se här bara är en femtedel av helheten. Sedd i sin helhet täcks kolonnens bildyta knappast till mer än en fjärdedel av stridsscener, men urvalet till vår innegård visar övervägande stridsscener. Den övergipande tyngdpunkten på den riktiga kolonnen ligger på fälttågets lugnare vardag. Armén snarare än kriget står i centrum för konstverkets intresse. Förutom soldaternas tidstypiska rustningar kan man identifiera faktiska platser genom avbildade landskap och byggnader. Det är alltså en framställning som är väl förankrad i tid och rum, även det snarare är en högre ordning som representeras snarare än den faktiska verkligheten. Kejsaren Trajanus förekommer ett sextiotal gånger och då alltid i en framskjuten position. Erövringen av Dakien var den största för romarriket sedan Caesar införlivat Gallien 150 år tidigare.

Trajanuskolonnen har gjutits av tre gånger. Ett första försök gjordes på 1500-talet. Det omfattade bara de lägsta och lättast åtkomliga vindlingarna. Den första fullständiga serien avgjutningar utfördes först 100 år senare och är alltså den vi har exempel på i Stockholm. Troligen blev formarna snart obrukbara. En ny version göts i mitten på 1800-talet på uppdrag av Napoleon III. 
Att plattorna är olika till sin form beror (förutom på avgjutningarnas olika bevaringstillstånd) på att kolonnens spiraler är olika höga och att reliefens marklinje inte håller en jämn lutning; ibland är den nästan rak, ibland skruvar den sig brant uppåt.

 


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–18
Tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp