Beskrivning av de olika bildparen

Trajanus armé till vardags och i strid

bildpar 1 Det första reliefparet visar den romerska armén i färd med att, på en för ändamålet framställd båtbro, gå över Donau. På den dakiska sidan av floden finns ett romerskt fort där man är i full färd med att förbereda både soldater och tross för avmarsch. 

bildpar 2 (se nedan) Nästa bildpar täcker skarven mellan två scener. Som på många andra ställen i bildberättelsen har ett träd som sträcker sig i frisens fulla höjd fått tjäna som scendelande element, ungefär som de smala bildmellanrummen i våra dagars tecknade serier. I detta fall är plattan till vänster avslagen i kanten vilket gör att det scendelande trädet bara är fragmentariskt bevarat.   Plattan visar en grupp soldater i full färd med att fälla träd. Skogsröjning var en viktig uppgift för den romerska armén som främst bestod av infanteri, i behov av svängrum för sina manövrar. Det dakiska landskapet med sina höga berg och djupa skogar ut- gjorde ett besvärligt hinder för denna sorts krigföring. I plattans  övre kant skymtar en grupp soldater fram bakom en klippformation. De bildar eftertrupp till de stridande som presenteras i nästa scen,  på plattan till höger.   Trots att det är den romerska sidan som stormar fram är ingen av soldaterna klädda i den typiska romerska medborgar- soldatens harnesk av plåtlameller – det som bärs av de skogsröjande soldaterna på föregående platta. Det är en allmän regel i kolonnens bildvärld att medborgarsoldaterna, de romerska legionärerna, bara undantagsvis deltar i det aktiva stridandet. Att kejsaren tar väl vara på eliten i sin armé och inte sätter den i strid annat än i exceptionellt pressade lägen var säkert en viktig del av bildberättelsens budskap. Soldaterna vi ser på väg in i striden är inte romare, utan en samling exotiska, utländska allierade: en balearisk stenslungare, en skäggig german med naken överkropp och påk som enda anfallsvapen. De palmyranska bågskyttarna i nästa led är mer förtroendeingivande  rustade i sina ringbrynjor och sina karakteristiska, toppiga hjälmar.

 

bildpar 3 Det första dakiska kriget har förts till ett för romarna lyckosamt slut vilket framgår av motiven på dessa båda plattor. Till vänster håller romerska soldater på att riva ned en fiendebefästning. Till höger ser vi ett romerskt läger. Därinne förbereder man sig för avfärd och hemresa. Tunga packningar som kan tänkas innehålla både vapen, personliga ägodelar och byte lastas på soldaternas axlar.

bildpar 4 Den romerska armén är i färd med att lämna Italien och ge sig iväg ut i det andra dakiska kriget år 105. Resan mot nordost börjar med överskeppning över Adriatiska havet. Hamnen man lämnar är Ancona. Triumfbågen rest av Trajanus på piren står ännu idag kvar  i Anconas hamn (dock utan sin skulpturutsmyckning). Templet på kullen i bakgrunden var helgat åt Venus – gudinnans bild skymtar i porten. I den bakre båten står Trajanus själv och klappar takten för roddarna. 

bildpar 5  Samtidigt som kejsaren är på resa mot Dakien har en romersk  garnison inne i fiendelandet angripits. Striden utspelas i ett bergigt landskap mellan olika befästningsverk. Romarnas trängda läge framgår klart av att de romerska legionärerna deltar i striden. Längst till höger står de och håller det sista fästningsverket. Till vänster, i första ledet ser vi de vanliga huvudaktörerna i strid på den romerska sidan: de reguljära hjälptrupperna, klädda i ringbrynja. 

bildpar 6 (ovan)  Kejsaren och hans undsättningsarmé har just gått över Donau. De befinner sig i Drobeta, en romersk stad som anlagts på den dakiska sidan, på platsen för en viktig kommunikationsled över floden. Längst bort i vänstra kanten skymtar det första spannet i den  berömda bro som Trajanus lät bygga över Donau. Allehanda typisk romersk arkitektur, bland annat en amfiteater, skymtar i bakgrunden. En delegation fredligt sinnade daker är på väg för att möta Trajanus och bekänna honom sin lojalitet. 

bildpar 7 Nästa par plattor hör ihop tematiskt men inte berättartekniskt.  Båda visar delar av offerhandlingar, men de tillhör inte samma scen. Plattan till vänster visar Trajanus i färd med att förrätta ett renings-offer inför början av det avgörande fälttåget under det andra dakiska kriget. Riten utförs inne i lägret – till höger skymtar två tälttak. Offerceremonin har börjat. Den utförs av Trajanus själv avbildad med huvudet täckt såsom sedvänjan föreskrev. Elden brinner på det girlandprydda altaret. Framför det står en liten offertjänare. Bakom kejsaren står en flöjtblåsare och spelar. Det är ett oblodigt dryckes-offer som utförs men utanför murarna förbereds huvudoffret. En procession anförd av militärmusikanter rör sig runt muren. Bakom musiken förs offerdjuren fram. På den förefintliga plattan ser vi bara ett av dem, svinet och får tänka oss originalfrisens bild av de två  andra offerdjuren: fåret och oxen. Tillsammans utgjorde de tre  djuren den obligatoriska delen av ett offer till den romerska huvudguden Jupiter. Plattan till höger visar ett annat offer – ett av de många kolonnen avbildar under Trajanus’ resa från Italien mot krigsskådeplatsen i Dakien. Tidpunkten är vald just före själva offerakten. Kejsaren är på väg mot de förberedda offeraltaren. Det är mot honom som  de lagerbekransade offerdeltagarnas hälsning är  riktad. 

bildpar 8 Plattorna visar delar av två episoder ur en längre skildring av aktiv krigföring. I scenen till vänster befinner vi oss i utkanten av en strid. En romare håller på att nedkämpa en daker. I bakgrunden försöker en annan daker fly undan striden. Scenen till höger visar strids- förberedelser i ett romerskt läger. Två standarbärare förbereder sig för att ta med sig sina fälttecken ut i striden. Utanför lägret står två vaktposter. Trots det dubbla murverket rör det sig inte om en fast garnison utan om det typiska tältläger som romarna reste i fält.  

bildpar 9 Skildringen av samma kampanj som på de två föregående plattorna fortsätter. En större dakisk befästning, kanske en stad, skall intas. I skarven mellan plattorna är en romersk soldat på väg att klättra uppför en stege rest mot fiendemuren. I handen håller han ett avhugget fiendehuvud. Den lemlästade kroppen hänger över  murkrönet.  

bildpar 10 I en sista desperat ansträngning försöker dakerna försvara sin fästning men kampen är slut. Till höger ser vi kapitulerande daker på väg ut ur det befästa området. Innanför murarna råder stor förvirring. 

bildpar 11 Sista paret plattor visar kejsarens följe vid den underkastelseceremoni som följde efter belägringsepisoden. Följet består av en officerare, längst till höger, med ryggen vänd mot åskådaren. Han bär en kort mantel över sitt harnesk. Sedan följer två lurblåsare och en standarbärare med högt lyftat fälttecken. Bakom honom följer legionen:  det romerska infanteriet med sina typiska lamellharnesk och halv- cylinderformade sköldar prydda med Jupiters åskviggsymboler.   

Docent Anne-Marie Leander Touati Klassiska institutionen, Lunds universitet


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–17
tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12, Stockholm. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp