Studie av en sjurygg

tillskriven Hendrick Goltzius krets

Oktober 2015 

Nationalmuseum har förvärvat en akvarellstudie av en sjuryggshanne, en så kallad stenbit, från slutet av 1500-talet. Teckningen har nära kopplingar till de naturstudier som holländaren Hendrick Goltzius utförde vid samma tid. Dessa var särskilt populära bland tidens lärda samlare av konst och naturalier. Nyförvärvet utgör ett viktigt tillskott till museets betydande teckningssamling och ger nya perspektiv på gruppen Goltzius-teckningar.      

Den uttrycksfulla studien av en stenbit i naturlig storlek har tillhört storsamlaren I.Q. van Regteren Altena och var länge tillskriven Hendrick Goltzius (1558-1617). Vad gäller teknik skiljer den sig emellertid från Goltzius typiska naturstudier, oftast tecknade i krita och delvis laverade. Studien anses därför inte längre vara utförd av Haarlem-konstnären själv utan av någon i hans närmaste krets. Huvudsakligen utförd med pensel i akvarell- och täckfärg återger nyförvärvet med sin unika kombination av transparens och opacitet naturtroget stenbitens färg och speciella textur.

Sjuryggen sågs som en kuriositet och var exempelvis representerad i naturaliesamlingarna vid Theatrum Anatomicum i Leiden på 1620-talet. Fisken har ett egendomligt utseende och kroppsform. Den tjocka huden saknar fjäll och rader av taggiga vårtknölar täcker sidorna och ryggen, medan bukfenorna bildar en sugpropp på undersidan. Sjuryggen lever i kustnära områden i Atlanten, från Biscayabukten och norrut. Den är en dålig simmare och tillbringar en stor del av tiden fastsugen i klippskrevor. Färgen på ryggen är blågrå, sidorna ljusare. Hos hannen är färgen som intensivast under parningstiden med orangeröda sidor, buk och fenor.

Bild: Studie av en sjurygg tillskriven Hendrick Goltzius krets

Studie av en sjurygg tillskriven Hendrick Goltzius krets, 1590-tal. Större bild. 

Naturtrogna studier av djur och växter var en etablerad genre på Goltzius tid, med förebilder hos konstnärer som Albrecht Dürer och Joris Hoefnagel. Att återge olika aspekter av den synliga världen var en del av humanismen, vilket återspeglas i de lärda konstsamlarnas strävan att sammanställa album med naturstudier och fylla sina kabinett med naturhistoriskt värdefulla preparat. Dessa aktiviteter fick ett uppsving i Nederländerna under 1500-talets sista årtionden. Utöver ett begynnande intresse för vetenskaplig empiri gav bilder av skräckinjagande djur också negativa associationer till det ockulta. Stenbiten med sitt märkliga utseende kan mycket väl ha tolkats som ett illavarslande omen.

Förvärvet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Wiros-fonden. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Inventarienummer: NMH 12/2015


BESÖKSADRESS:

Konstbiblioteket och arkiven 
Holmamiralens väg 2,
Skeppsholmen, Stockholm 

Se övriga adresser här

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp