Kaos och rädsla i en stor röra,
allt ska de förstöra.
Bland stora berg av guld,
där skyls deras skuld.
Allt det gör för deras kung,
tänker ej på flickan ung.
Med dockan i sin famn,
ingen vet flickans namn.
En barnasjäl så ensam,
med en blick så sorgsam.
Men en glimt av mod kan man finna,
kan där inne finnas en vuxen kvinna?
Kaos och rädsla i en stor röra,
allt ska de förstöra,
men äkta mod kan de ej förgöra.
>Tillbaka
Valdemar Atterdag branskattar Visby 1361, Carl Gustaf Hellqvist.