Filiz: Greve Carl-Gustav Tessin

Filiz text om Aveds porträtt av Carl-Gustav Tessin. Texten är skriven inom ramen för ett Skapande skola-projekt.

Greve Carl-Gustav Tessin satt i sin finklädda fåtölj och funderade på sin framtid.  Plötsligt kom han på att han inte hade ett fint självporträtt.  Han tänkte att när han dör vad ska då vara ett minne av honom?
Han skickade ett bud till den berömda konstnären Jacques-André Aved. Efter några veckor så kom konstnären Jacques-André hem till Carl-Gustav. De skulle först göra det fint i miljön så att bilden visade att han var rik. Sedan satt han på fåtöljen igen och höll i en karta för att visa att han var smart. Konstnären bad honom att titta åt höger så att det syns som att han funderar. Konstnären ville att när folket såg på tavlan så skulle de bli nyfikna vad han titta på och vad han funderade på. Carl-Gustav såg nämligen ut genom fönstret och kom på att han inte har en arvinge som skulle ta över allt det här när han dog.
De satte dit några guldmynt på bordet, böcker, fjäder penna, häst staty m.m. Bakom honom så ser man att han har en bokhylla. Han försökte att visa att han är en klok människa. När porträttet var klart så klev han ur fåtöljen och gick tills sitt kassaskåp och tog fram 250 guldmynt och gav det till konstnären. När konstnären gick till sin vagn så gick Carl-Gustav in till köket och tog en semla. Han tänkte vad folket skulle säga när de tittade på porträttet. Carl-Gustav ropade på en av sina betjänter för att de skulle meddela folket om det!
När alla i staden fick reda på det så vart de inte chockade alls! De sa att det hade redan förväntat sig något sådant om honom. Carl-Gustav vart glad i alla fall. Efter några timmar så ropade Carl-Gustav på en av sina betjänter igen för att de skulle gå till bageriet för att köpa 2 kilo mjöl till huvudet. Han sa att det kliade och då är man för nära peruken. När bageri kvinnan kom hem till honom med 2 kilo mjöl så såg han hur underbar, vacker och så fin hon var. Han var kär.
Efter några dagar så började Carl-Gustav köpa mer och mer mjöl varje dag för att se den underbara kvinnan. Men han var inte tuff nog att fråga vad hon hette. Men efter ett tag med 5 kilo mjöl på huvudet så ropade han på henne igen. Men den här gången var det inte för mjöl, det var för att fråga vad hon hette. Hon heter Annelié  Johansson Torsson. 
– Så… finns det någon fru Tessin? sa hon medans hon tittade ner på golvet.
– Tyvärr inte, sa han.
– Ja… jag glömde att fråga vad gör du imorgon kväll?
– imorgon? Ja… jag är i bageriet som vanligt. Varför undrar ni?
– Jo… skulle fråga om du ville komma till middag om du har tid.
- Visst, det går bra!
Sa hon glatt och gick iväg. Greven vart jätte glad och ville att kocken skulle göra det allra finaste maten i stan! Han tog på sig det finaste sidenkostymen och det blankaste skorna som han hade.
 

Bild: Carl-Gustav Tessin,  Jacques-André-Joseph Aved

Carl-Gustav Tessin,  Jacques-André-Joseph Aved

TVÅ TIMMAR SENARE…
Jag var färdigklädd och luktade gott. DING DONG!
Ja! Hon är här! Jag bad Magdalena(betjänten)att öppna dörren och välkomna henne. Efter att Annelié satt vid bordet och började äta så började han fråga frågor.
– Så… har du en levande förälder? Nej! Varför sa jag det där? Tänkte Karl-Gustav medans att han tittade ner på maten.
– Ursäkta? Vad sa du?
–  Jag menar… ehm hur går det med dina föräldrar? Huh, jag lyckades att rädda mig själv tänkte han.
–  Min mamma är tyvärr död men pappa och jag har en väldigt bra relation.
Bra tänkte Karl-Gustav. Det här är en bra start på en bra framtid.

/Filiz


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–17
tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12, Stockholm. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp