Skulptur

På plan 2, tillsammans med museets samling av måleri, visar vi ett antal skultpurer från perioden 1500-1900.

Nationalmuseums samling av skulpturer har sitt ursprung i Gustaf III:s samling, som tillföll staten efter kungens död 1792. Skulptursamlingarna kompletterades under 1800-talet av samtida skulptörers verk och vid Nationalmuseums invigning 1866 var skulpturerna särskilt framträdande.

På översta våningen i museets trapphall kan man, som på 1800-talet, se några av de gipsavgjutningar som skulle påminna om den antika konstens storhet. Gipsavgjutningar efter antiken hade förvärvats både av Nicodemus Tessin d.y, Carl Gustaf Tessin och Gustav III för att tjäna som rättesnöre för hur en människokropp skulle avbildas. I samband med Nationalmuseums öppnande skickades skulptören Johan Peter Molin (1814-1873) ut i Europa för att komplettera samlingen. I takt med att en romantisk konstsyn växte fram avmattades idén om antika skulpturer som konstnärliga förebilder.

Idag visas Nationalmuseums skulpturer tillsammans med samlingarna av svenskt och europeiskt måleri och konsthantverk. I Strömsalen samsas välkänt måleri från 1700-talet med några av skulptören Johan Tobias Sergels (1740-1814) främsta verk. Där finns till exempel skulpturgruppen Amor och Psyke i marmor. Skulpturen visar sagan om den omöjliga kärleken mellan prinsessan Psyke och Amor själv. Det är också en bild av människans strävan efter gudomlig kärlek och av kroppens strävan efter förening med själen.


 

Johan Tobias Sergels verksamhet brukar anses utgöra början på en inhemsk skulpturtradition. Dessförinnan hade skulpturer av monumentala mått främst utförts av invandrade skulptörer eller införskaffats från utomlandet. I museets samlingar finns exempel på skulpturer som tagits till Sverige som krigsrov. De mest välkända exemplen är ett antal bronsskulpturer av den nederländske skulptören Adriaen de Vries (1556-1626). Dennes eleganta, sirliga version av Amor och Psyke är typisk för manierismen och mycket annorlunda än Sergels kraftfullt dynamiska uttryck.

I Nationalmuseum finns också exempel på småskulpturer som ägts av 1700-talets främsta konstsamlare, som till exempel Carl Gustaf Tessin. I salen med franskt 1700-talsmåleri kan du till exempel se en liten grupp föreställande kentauren Nessus och Deianeira som också finns i Jacques-André Joseph Aveds porträtt av Tessin som hänger tätt intill. 

Arvet efter Sergel förvaltades av skulptörer som Johan Niklas Byström, Bernt Erland Fogelberg och senare Per Hasselberg . Några av dessa skulptörers verk går att se i utställningen Arbete pågår på plan 1. Det är ett projekt som undersöker hur skulptur skulle kunna visas i en renoverad museibyggnad.


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–18
Tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp