Svenskt och europeiskt 1700-tal

Nationalmuseums samling av svenskt 1700-talsmåleri innehåller verk av alla tidens ledande konstnärer – till exempel Alexander Roslin, Carl Gustaf Pilo, Lorens och Ulrika Pasch, Elias Martin, Pehr Hilleström och Adolf Ulrik Wertmüller.

Konstnärens far, dispaschören Lucas von Breda (detalj), Carl Fredrik von Breda. Zoie Ghika, moldavisk prinsessa (detalj), Alexander Roslin. Romantiskt landskap med gran (detalj), Elias Martin.

Konstnärens far, dispaschören Lucas von Breda (detalj), Carl Fredrik von Breda. Zoie Ghika, moldavisk prinsessa (detalj), Alexander Roslin. Romantiskt landskap med gran (detalj), Elias Martin.

Många svenska konstnärer sökte sig utomlands – till Paris, Rom eller London – för att utbilda sig och för att finna beställare. Efter utlandsvistelserna återvände de flesta till Sverige och den konst som tillkom på svensk mark under 1700-talet var därigenom nära knuten till tidens internationella strömningar.

Två huvudriktningar präglade konsten under det sena 1700-talet. Från Rom och Paris utgick ett klassiserande konstideal som kännetecknades av en tydlig linjeföring, en kylig färgskala och en förkärlek för antik mytologi. Den andra riktningen betonade det känsloladdade innehållet i konsten och hämtade inspiration i tidens nya intresse för naturen. Denna riktning hade en viktig utgångspunkt i den engelska konsten. Dessa två ideal fick också en rad företrädare i Sverige. Några av konstnärerna hemkallades av Gustav III och fick kungligt beskydd, medan andra sökte klara sig på egen hand på den svenska konstmarknaden.

 

 

Den svenska bildkonsten dominerades under en stor del av 1700-talet av porträtt. En av de ledande svenska porträttmålarna var Alexander Roslin – han bodde under långa perioder i Paris eller befann sig på resa runt om i Europa. Ett av hans mest kända porträtt finns i Nationalmuseum: Damen med slöjan, där modellen är Roslins egen hustru – fransyskan Marie Suzanne Giroust – också hon konstnär och porträttmålare.

Under 1700-talets lopp breddades konstlivet och även andra typer av bilder efterfrågades på tidens expanderande konstmarknad. Pehr Hilleström skildrade det gustavianska samhället under århundradets sista decennier – i stilleben, genrebilder och interiörer från kök och salonger. Tidens uppvaknande intresse för naturen kom till uttryck i Elias Martins landskapsmålningar. Han hade under en rad år vistats i London och tagit starka intryck av den engelska landskapskonsten och dess intresse för den fria och vilda naturen. Återkommen till Sverige kom han att skildra det egna landets natur – med sitt kulturlandskap, sina forsar och sina spretande granar – på ett sätt som inte gjorts tidigare.


> Tipsa en vän

Öppettider:

Tisdag–fredag 11–18
lördag, söndag 12–16
måndag stängt

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp