Barockt – ett samarbete med Kulturhuset Stadsteatern

Vad är barockt? Det absurda, överdrivna, gränslösa? Barockt visar de starka kopplingarna mellan barocken och vår tid. Det handlar om en värld i förändring, om rädsla och fascination för det främmande, om religion, livets kretslopp och identitet.

Bilder: Jan Davidsz. de Heem, Stilleben med vin, frukter och ostron. Antonio Novelli, Maria Magdalena. Carlo Dolci, Hans skola, Religionen. (bilderna är beskurna)

Jan Davidsz. de Heem, Stilleben med vin, frukter och ostron. Antonio Novelli, Maria Magdalena. Carlo Dolci, Hans skola, Religionen. Bilderna är beskurna.

Pågår 5 april–19 oktober 2014.

Välkommen på finissage med lite mer av allt! Lördag den 18 oktober.
Klicka här för att läsa mer.

Utställningen visas på Kulturhuset i Stockholm och är ett samarbete mellan Nationalmuseum och Kulturhuset Stadsteatern.

Ordet barock syftar på oregelbunden pärla och har traditionellt använts för att beteckna den stilriktning som uppträdde från sent 1500-tal till en bit in på 1700-talet inom konst, musik, arkitektur, litteratur och teater. Konstverken från denna tid karakteriseras bland annat av starka kontraster mellan ljus och skugga, dynamiska former och illusoriska effekter.

Det barocka tar sig olika uttryck i vår tid. Genom att lyfta fram några riktningar i samtidskonsten som sammanfaller med 1600-talets stora konstnärliga teman vill utställningen visa de starka kopplingarna mellan konstnärer över tid. I vissa fall är samhörigheten mellan verken i första hand visuell, i andra finns en tematisk koppling.

Ständigt akutellt

Flera av de samtida konstnärerna kan i traditionell mening knappt kallas ”barocka”. Vad som förenar deras verk är det starkt visuella uttrycket och intresset för frågor om det mänskliga tillståndet. Att på olika sätt gestalta och väcka frågor om globalisering och världsordning, blicken och den fysiska kroppen, död och förgänglighet, identitetsskapande och roller, det andliga och spirituella eller människans förhållande till naturen har intresserat 1600-talets konstnärer såväl som dagens. Liksom förhållandet mellan verklighet och fiktion.

En värld i förändring

I tider av stora omställningar sätter konsten verkligheten på prov. Såväl 1600-talet som vår tid har präglats av en intensiv globalisering, ökande migration och rörlighet bland människor – och stora förändringar i världsordningen. När nya teknologier och vetenskapliga framsteg förändrar vår uppfattning om världen kan det jämföras med hur astronomiska upptäckter tillsammans med resorna i Nya Världen fick barockens människor att omvärdera sin plats i universum.

Livets förgänglighet

Funderingar över den sköra existensen och närheten till döden präglade barocken och är starkt närvarande i samtidskonsten. I de prunkande stilleben som spreds över Europa under 1600-talet blandades exotiska ting med inhemska och vittnade om kontakter med fjärran länder. En mångfald symboler syftade till att påminna om livets förgänglighet, ett ämne som är lika aktuellt idag. 

Roller och identitet

Ett annat tema rör identitetsskapande, representation och roller, frågor som var viktiga för de växande övre samhällskikten under 1600-talet och som är centrala för vår tids konst. Här berörs även frågor om kropp och genus. Barocken förknippas ofta med flödigt avbildade kvinnokroppar, men vilken blick är det som betraktar dessa kroppar? Samma fråga är möjlig att ställa om de bilder som omger oss idag.

Slutligen berörs synen på andlighet, religion och frågor om det oförklarliga under barocken och idag, uttryckt i bildkonst. Hur gestaltas gudomlighet?

Utställningen innehåller skulptur, måleri, fotografi, video och konsthantverk. Ur Nationalmuseum samlingar visas verk av bland andra Rembrandt van Rijn, El Greco och Judith Leyster. Några exempel på samtida konstnärer är Andres Serrano, Cindy Sherman och Cecilia Edefalk.

David Klöcker Ehrenstrahl, Pojke med papegojeor och markattor.
David Klöcker Ehrenstrahl,
Pojke med papegojeor och markattor.

Nautiluspokal
Nautiluspokal

 jacob Jordaens,  Kung Kandaules av Lydien visar sin ggemål för Gyges
Jacob Jordaens, 
Kung Kandaules av Lydien visar sin gemål för Gyges

Läs mer

Gratis app med audioguide


BESÖKSADRESS:

Konstbiblioteket och arkiven 
Holmamiralens väg 2,
Skeppsholmen, Stockholm 

Se övriga adresser här

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp