Diskussionsfrågor till Hallarna.

Bakgrundsinfo och diskussionsfrågror till läsningen av Émile Zolas roman Hallarna inför bokcirkelträffen den 22 januari.

Hallarna (Le Ventre de Paris, 1873) ingår i Émile Zolas romansvit Les Rougon-Maquart, en familjekrönika som omfattar 20 volymer och beskriver olika familjemedlemmars öden under 1800-talets mitt.

Zola planerade sviten 1868–1869. Darwins utvecklingsidéer var vid den här tiden ett hett debattämne och Zola intresserade sig för hur arv och/eller miljö påverkade människors liv och leverne.

Volymerna kan läsas helt fristående. Men för dig som deltog i bokcirkeln våren 2012, då vi läste Zolas Krogen (L’Assommoir, 1877), kan det vara intressant att veta att Lisa i Hallarna är syster med Gervaise i Krogen och att konstnären Claude Lantier är en av Gervaise söner. Claude är huvudperson i Konstnärsliv (L’Œevre, 1886). Claudes bröder är huvudpersoner i Den stora gruvstrejken (Germinal, 1885) respektive Människodjuret (La Bête humaine, 1890) och syster är Nana (1880).
 
Émile Zola såg överallt i sin omgivning allegorier över det moderna samhället. Han ger Hallarna flera symboliska funktioner. Beskrivningen är komplex och ambivalent. Själv beskrev han sin roman så här: "Den övergripande idén: magen, Paris mage, Hallarna, där mat strömmar in och staplas upp innan den flödar ut till olika grannskap; – mänsklighetens mage, och i förlängningen borgarnas magar…"

Folk som proppar i sig och växer sig feta är romanens filosofiska och historiska sida. Den konstnärliga sidan är Hallarnas modernitet, det gigantiska stilleben som är de åtta paviljongerna, lavinen av mat som varje morgon kan beskådas i Paris centrum.  

Diskussionsfrågor

Vilka scener i romanen gjorde störst intryck på dig och varför?

Zola varvar händelserna i romanen med detaljerade beskrivningar av allt som finns till försäljning i saluhallarna och hos specialisterna runt om.  Hur upplevde du beskrivningarna av ostar, fiskar, fjäderfän, vilt, frukter, blommor, bakverk, charkuterivaror, likörer, etc.?  Vad fyller beskrivningarna för funktion i romanen? Berikar eller tynger de läsupplevelsen?

Ett tema i romanen är det moderna samhällets allt tydligare uppdelning i stad och land. Ge exempel på händelser som illustrerar Zolas syn på stad och land. Vilka romanfigurer personifierar stad respektive land?

Konstnären Claude Lantier liknar Zolas vän Paul Cézanne (en vänskap som Cézanne bröt efter att han läst Zolas roman Mästerverket). Claude Lantier är en modern konstnär i Zolas smak. Vilka likheter ser du mellan Lantiers konst och Zolas skrivarkonst?

I charkuteriet råder viss jämlikhet. Paret Quenu anser att både män och kvinnor ska arbeta – något som även männen som diskuterar politik i Monsieur Lebigres bar förespråkar. Men hur står det egentligen till med Zola skildring av kvinnor och män? Framstår de som jämlika?

Tycker du att romanen är relevant idag? Finns det teman som fortfarande är lika aktuella för oss idag? Teman som hör till historien? 



BESÖKSADRESS:

Konstbiblioteket och arkiven 
Holmamiralens väg 2,
Skeppsholmen, Stockholm 

Se övriga adresser här

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp