Tidens form

Tid är något centralt i våra liv. Styr tiden över oss eller vi över tiden? Tidens form visar urens formhistoria under de senaste 500 åren och diskuterar tidens märkliga roll i våra liv. Sista veckan! Utställningen pågår tom söndag 19 oktober.

Bild: Juvelbeströdda armbandsur från Cartier. Foto: Nick Welsh, Cartier Collection © Cartier 2007 . Bordsur i brännförgylld brons och marmor, Frankrike, 1780. Väggur i lackerad plåt, av Björn Alskog, 1967.

Juvelbeströdda armbandsur från Cartier. Foto: Nick Welsh, Cartier Collection © Cartier 2007. Bordsur i brännförgylld brons och marmor, Frankrike, 1780. Väggur i lackerad plåt, av Björn Alskog, 1967.

Utställningen fokuserar främst på de mekaniska urens utveckling under de senaste 500 åren. Ur har alltid varit prestigeladdade föremål, oavsett om de stått och tickat i vardagsrum, legat gömda i fickor eller prytt handleder. Formen har ändrats i takt med att tekniken har uppgraderats och modet svängt. Men rollen som statussymbol har aldrig rubbats. Utställningen visar ur i en imponerande mängd utföranden. Hälften är från Nationalmuseums egna samlingar och hälften är inlån från privatpersoner, företag, slott och offentliga miljöer. Några exempel är Christer Fuglesangs rymdur, alarmklockan som stannade när Estonia förliste och Hans Majestät Konungens privata armbandsur. Vi får rikligt med ögongodis i form av ädelstensbeströdda Cartierur.

Tidmätning, från mat-och-sovklockan till det mekaniska uret.

Utställningen diskuterar också tidmätningen roll i historien, urens betydelse som symboler och Tiden som begrepp. Människan har alltid haft en inbyggd förmåga att uppfatta tidens gång. Våra kroppar signalerar trötthet, hunger och åldrande. Vi fungerar alltså lite som Skalmans mat-och-sovklocka.

Men våra förfäder nöjde sig inte med att räkna rynkor i pannan. För att kunna mäta tiden mer exakt började de studera solens bana över himlen. De första soluren dök upp i Kina, Babylon och Egypten redan 500 år f Kr. Under antiken utvecklades ur som kunde mäta tiden även efter att solen hade gått ner. Tidmätningen fick en nyckeroll i civilisationernas utveckling. Framåt medeltiden gjorde timglaset och de första mekaniska uren entré. Människan hade skapat ett ovärderligt verktyg för att organisera samhället bättre. 

I samband med utställningen ger Nationalmuseum ut en katalog där femton skribenter synar tidmätningens precisa teknik och lockande lyx.

 
Utställningskommissarie: Micael Ernstell
Utställningsarkitekt: Johan Rosenquist
 
Ett särskilt tack till Fagerhults Belysning AB, Stjärnurmakarna AB, Pioneer Scandinavia AB, Seydon Ljusdesign, Upsize Rental AB och Optilia Instruments AB. 

Guidade visningar

2 september  – 16 oktober: tisdagar och torsdagar kl 14.
 


> Tipsa en vän

Öppettider:

måndag, onsdag,
fredag–söndag 10–18
Tisdag, torsdag 10–20

Adress:
På Konstakademien på Fredsgatan 12. 

Följ oss:

Facebooks logotyp  Twitters logotyp  You Tubes logotyp

Instagrams logotyp   Flickr logotyp