Professor Görel Cavalli-Björkman berättar om det fristående stillebenmåleri som uppstod ungefär samtidigt i flera europeiska länder vid sekelskiftet 1600. Föreläsningen tar avstamp i Cavalli-Björkmans nya bok Tingens Poesi, Liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600–1900.
Stilleben ger oss olika aspekter och nivåer av det kreativa skapandet. Stilleben liknar dikter där poeten liksom målaren med sina omsorgsfulla arrangemang vill spegla många nyanser av verkligheten. I vissa fall kan målningarna styra våra tankar till ett lands ekonomiska och politiska situation. Ibland är ett stilleben helt enkelt ett experiment med färg, ljus och penselstreck.
Görel Cavalli-Björkman hävdar liksom flera forskare före henne att stillebenmåleriet genom tiderna följt en mycket speciell tradition. I sin visuella tolkning av motiven har konstnärerna ofta vägletts av sina föregångare oavsett respektive lands historiska och sociala kontext. Även nydanare inom genren som Sanchez Cotán, Chardin, Goya, Cézanne och Morandi har gått vidare i företrädarnas spår. De har inspirerats mer av dem än den fysiska verklighet de avbildar. Man kan även upptäcka att vanitassymboliken, som var så populär under 1600-talet, på sätt och vis finns inbyggt i varje stilleben.
Fri entré, ingen förbokning
Tid: Fredag 31 mars kl 14–15
Plats: Södra ljusgården, entréplan
Om föreläsaren
Görel Cavalli-Björkman, är professor i konstvetenskap och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien. Hon har tidigare varit verksam som chef över måleri och skulptursamlingarna och som forskningschef på Nationalmuseum. Hennes huvudsakliga forskning har varit inriktad på nederländskt måleri från 1600-talet. 1995 kurerade hon i samarbete med kollegan Bo Nilsson på Moderna museet utställningen Stilleben, och 2007 ansvarade hon för Nationalmuseums utställning Blomsterspråk. Boken Tingens Poesi, Liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600–1900 (Votums förlag) släpps 1 mars 2023.
Det finns inga kommande händelser