Självporträtt av Isaac Grünewald donerat till Nationalmuseum

Publicerad 2022-07-06

Nationalmuseum har erhållit ett expressivt självporträtt av Isaac Grünewald från 1915 i gåva. Konstnären är en av den svenska modernismens ledargestalter och var en ryktbar kulturpersonlighet redan under sin egen tid. Målningen föreställer konstnären i profil och är ett betydande komplement till Statens porträttsamling som förvaltas av Nationalmuseum.

Isaac Grünewald (1889–1946) växte upp under mycket enkla förhållanden på Södermalm i Stockholm. Han kom från en fattig judisk familj med rötter i östra Europa. Grünewalds konstnärliga begåvning visade sig tidigt och år 1905, endast 17 år gammal, började han som elev vid Konstnärsförbundets skola. Åren 1908–11 studerade han i Paris på Académie Matisse. Här lärde han sig måla i en fauvistisk stil, som kännetecknades av ett expressivt och ytmässigt måleri med en rik palett och hela färgytor som kontrasterades mot varandra. Tillsammans med sina konstnärskamrater i gruppen ”De unga”, och senare ”De åtta”, arrangerade Grünewald åren 1909–1911 tre skandalomsusade utställningar i Hallins konsthandel, vilka introducerade den nya stilen, expressionismen och dess frigörelse av färg och form, för en svensk publik. Under dessa tidiga år, där kritikerkåren och publiken var tämligen oförstående, åtog Grünewald sig rollen som modernismens särskilda talesman. Som en vältalig och stridbar personlighet fick Grünewald ibland motta obarmhärtig kritik i både ord och bild, som inte sällan var öppet antisemitisk. Den reaktionära kritiken likställde modernism med judiskhet och betraktade de båda som hot mot samhället och nationen. I och med modernismens genombrott på 1920-talet och hans stora succéer som scenograf för Kungliga teatern blev Grünewald en framgångsrik och efterfrågad konstnär och så småningom även professor vid Konsthögskolan. Från 1911 fram till 1937 levde han i ett äktenskap med Sigrid Hjertén. Det karismatiska och modemedvetna konstnärsparet iscensatte sig själva i det offentliga livet likt nutida celebriteter och kändispar.

Målningen från 1915, som Nationalmuseum har fått i gåva, är det mest djärva och experimentella självporträttet i hela Grünewalds produktion och samtidigt representativt för hans mogna expressionistiska stil. Det tillkom samma år som konstnären nådde sitt internationella genombrott med en grupputställning på Herwarth Waldens legendariska galleri ”Der Sturm” i Berlin. Oblandade intensiva färger och komplementärkontraster är verkets främsta uttrycksmedel. Grünewald har valt att framställa sig själv i profil med böjd näsa, ett vidöppet öga med långa ögonfransar samt en sensuellt öppen och rödmålad mun. Det turkosa feminiserade ansiktet ramas in av det svarta ögonbrynets elegant böjda linje och av det mörkblåa hårets dekorativt anordnade lockar. Handens expressiva gest, som liknar en marionetts, bidrar till självporträttets teatrala uttryck.

Målningen kan läsas som en reflexion över självporträttet som genre i skärningspunkten mellan självreflexion och själviscensättning, mellan konstnärens inre självbild och andras projiceringar. Forskningen har tolkat verket som en kommentar på den nedsättande bilden av konstnären som lanserades i den samtida skämtpressen. I antisemitiska karikatyrer fick Grünewald representera ”det andra” och han framställdes som stereotypt judisk med överdriven kroknäsa samt ”orientalisk” till utseende och feminiserad. Genom att han medvetet använde sig av just dessa exotiserande drag i sitt självporträtt tematiserade Grünewald det egna utanförskapet och gjorde det till sitt eget självvalda uttrycksmedel. Självporträttet framstår som en performativ förvandling från objekt till subjekt och samtidigt som en queer konstnärlig själviscensättning som på ett radikalt sätt bryter mot de rådande könsnormerna.

– Grünewalds anslående självporträtt är ett betydande komplement till det mer klassiska porträttet av Sigrid Hjertén från 1931 som finns i Statens porträttsamling. Det är ett framstående exempel på Grünewalds ständiga utforskande av konstnärsrollen och radikala ifrågasättande av dess rådande begränsningar, säger Carina Rech, intendent för 1800-talets bildkonst på Nationalmuseum.

I år firar Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri, 200 år! Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Porträttet av Grünewald går att se i utställningen Isaac Grünewald – konst och teater som visas på Waldemarsudde i höst.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Målningen är en generös gåva av Ann-Britt och Björn Grünewald. Den sistnämnde är son till Isaac Grünewald i hans andra äktenskap med konstnären Märta Grundell.

Inventarienummer:

Isaac Grünewald, Självporträtt, 1915. Olja på duk. Statens porträttsamling. NMGrh 5299.