Från gryning till skymning, en introduktion

Under senare delen av 1800-talet reste många nordiska unga konstnärer till Paris. Efter att ha upplevt friheten och möjligheterna där kändes konstscenen hemma i Stockholm liten, och alltför konservativ med sin vurm för historiska motiv. Missnöjet med konstakademin växte. Undervisningen ansågs gammalmodig och det ordnades för få utställningar för att tillräckligt många skulle nå en publik. Allt kulminerade i ett upprop 1885 där 86 unga konstnärer krävde förändring. En ny tid såg sin gryning. Den moderna konsten vann mark och det franska ljuset utmanade historiemåleriets mörker. Efter ett franskt decennium skulle många konstnärer återvända hem för att förnya den nationella konsten. Den självbild som byggt på historiemåleriets hjältar kom nu att vila på stilla landskap i nordiskt skymningsljus.

Carl Gustaf Hellqvist beskrevs som en mycket karriärmedveten student, på gränsen till hänsynslös. Han insåg tidigt att det var historiemåleriet man skulle satsa på för att gynnas av konstakademins professorer. Denna målning visar hur mycket historiemåleriet handlade om att vara en övertygande berättare. Scener som denna, som illustrerat historieböcker och format ett helt folks bild av hur historiska ögonblick såg ut, är ju i själva verket rena påhitt.

Verkligheten i Frankrike

Frankrike var möjligheternas land. Här kunde man studera vid privata akademier med en större frihet än hemma. Välja vad man målade!! Det gällde inte minst de kvinnliga konstnärerna. Målet var att få konstverk utställda på den årliga jurybedömda Salongen och nå dess stora publik. När nordiska konstnärer reste dit på 1870-talet fanns redan impressionismen men det var främst de så kallade naturalisterna som gjorde intryck på nordborna. Det vill säga de konstnärer som målade motiv ur den samtida vardagen med fotografisk skärpa i starkt ljus.

Jenny Nyström var en av sin tids största begåvningar. Hon reste till Frankrike efter att ha vunnit medalj i den så kallade prisämnestävlingen vid Konstakademin 1881. Medaljen gjorde det möjligt att söka resestipendium. I Paris blev Nyström snabbt framgångsrik. Hon antogs vid Salongen bland annat med den här pastellen som visades där 1885. Motivet med en äldre bondkvinna var typiskt för tiden och intresset för socialrealistiska skildringar.

Landskap i Frankrike

Hemma i Sverige hade landskapsmåleriet inte förnyats på länge, och det hade en lägre status än historiemåleriet vid konstakademin. Friluftsmåleriet hade ännu inte slagit igenom medan detsamma redan hade en lång tradition i Frankrike. Där utövades det sedan före seklets mitt och de så kallade Barbizonmålarna som sedermera inspirerat impressionister och naturalister. I Frankrike målade de nordiska konstnärerna där tonvikten låg på att framställa atmosfären och ljusets effekter. Gråväder och dis blev populärt eftersom det passade sådana syften.

Försommarens klara solljus lyser upp äppleträdets rikt blommande grenar. Under sin vistelse i Frankrike år 1873-1877 var Carl Fredrik Hill mycket produktiv. Runt om i norra Frankrike fann han platser som inspirerade honom till att i målningar undersöka det skiftande ljuset och dess effekter i naturen. Just blommande fruktträd var ett populärt motiv bland svenska konstnärer som rest till Frankrike för att ägna sig åt friluftsmåleri.

Norden i nytt ljus

Under 1880-talet rörde sig många konstnärer fram och tillbaka mellan Frankrike och Norden. Under vistelserna i hemlandet målade man nordiska motiv i ljuset av de erfarenheter man skaffat sig i södern. 1885 undertecknade 85 konstnärer det så kallade opponentuppropet med målet att reformera konstakademin och dess utställningsverksamhet bland annat. I denna protest ingick att arrangera de oberoende utställningarna Vid Seinens strand och Opponenternas utställning, där man visade det senaste av konstnärer som rest till Frankrike. 1886 bildades Konstnärsförbundet som ett alternativ till konstakademin.

Krouthén förknippas med de många målningar av blommande äppelträd och röda trähus, som han gjorde under senare delen av sitt konstnärskap. Denna målning tillhör hans tidiga produktion och föreställer en ung läkarfamilj i deras trädgård i Linköping. Framträdande är det omsorgsfulla detaljutförandet och scenens skickligt fångade atmosfäriska helhetsverkan, något som eftersträvades i 1880-talets friluftsmåleri och som man lärde sig i Frankrike.

Skagen

Redan på 1870-talet började konstnärer söka sig till Skagen på norra Jylland i Danmark. Man lockades av det starka ljuset i det låglänta sandlandskapet och av befolkningen i den lilla byn. Skapandet här tog fart på allvar under 1880-talet då konstnärer återvände hem från Frankrike för att i Skagen hitta ett ljus och en befolkning som liknade vad man målat i Södern. Till Skagen reste konstnärer från hela Norden och bilderna därifrån är för många synonymt med det som kallas för ”Nordic Light” utomlands.

Målningen föreställer klassrummet i den lilla skolan i Skagen. Den svartklädda läraren liknar en Madame Henriksen som förekommer i flera målningar med motiv från Skagen av Björck och andra konstnärer. Tiden tas tillvara – medan pojkarna läser koncentrerat ägnar sig deras lärare åt att spinna garn.

Barnets århundrade

Synen på barn och deras plats i familjen respektive samhället förändrades under 1800-talet efter att filosofen Jean Jacques Rousseau på 1700-talet lade grunden till en syn på barn som bland annat innebar att deras fördomsfria sätt att förhålla sig till världen kunde vara en förebild för vuxna. År 1900 gav Ellen Key ut Barnets århundrade där hon lanserade en syn på barnet som individ i sin egen rätt och vikten av att få utvecklas utifrån den förutsättningen. Detta fick genomslag i konsten kring sekelskiftet, där barn tog större plats och framställdes friare än någonsin tidigare.

Med breda penseldrag har Elsa Backlund-Celsing skildrat när kaffebordet dukas i familjens hem i Medelpad. Målningen visar tydligt hur barnen får ta plats i hemmet. Sonen Anders bär fram ett fruktfat och äldste sonen Gustaf skymtar längst till vänster. Elsa föddes i Ryssland av svenska föräldrar. Som ung studerade hon måleri vid privata akademier i Sankt Petersburg och Paris, men även för Anders Zorn i Mora.

Nordisk symbolism

På 1890-talet tog konsten nya riktningar i Frankrike. Flera nordiska konstnärer började intressera sig för den så kallade symbolismen. Inom denna fortsatte man att avbilda världen omkring sig men inte på samma skarpa och dagsljusklara sätt som tidigare. Istället utgick man från människans inre liv och försökte fånga sinnesstämningar och atmosfärer som berörde betraktaren på ett känslomässigt plan snarare än ett intellektuellt. Med denna utgångspunkt målade man allt från porträtt till landskap.

Olof Sager-Nelson reste till Paris 1894 där han kom i kontakt med den franska symbolismen, som skulle inspirera honom under resten av hans korta liv. Fosterbröder förställer en ung man och en pojke i ett skymningslandskap. Pojken tittar med tung blick ut ur bilden medan mannen håller om honom och betraktar honom ömt. Sager-Nelson målade främst figurmotiv av det här slaget och kallade dem för själsporträtt.

Gauguin som inspiration

Paul Gauguin började som impressionist, men övergick till att måla landskap och folkliv i förenklade former och starkare färger. Det var ett sätt att göra upp med tidens naturalism och impressionism som han tyckte blivit för ytlig. Genom att använda ett formspråk inspirerat av bland annat afrikansk och japansk konst avsåg han framställa Frankrike som mer mystiskt. Han ville måla omvärlden som om han såg den för första gången samt få betraktaren att göra detsamma. Konstnärer i hela Europa tog efter, bland dem flera svenskar som nu tog sig an sitt hemland med samma blick.

I oktober 1888 anlände Gauguin till Arles i Sydfrankrike, där Vincent van Gogh redan vistades. Under höstmånaderna levde och arbetade konstnärerna tillsammans. Spänningarna mellan dem tilltog, och episoden fick ett dramatiskt slut när van Gogh efter ett häftigt gräl skar av en bit av sitt öra. I landskapsmotiven från Arles framställer Gauguin naturens former som dekorativa fält i starka färger. Konstnären skildrar naturen efter en inre vision istället för att försöka avbilda den.

Varbergskolan

Mellan 1893 och 1896 vistades Richard Bergh, Nils Kreuger och Karl Nordström i Varberg för att måla. De hade återvänt hem från Frankrike för att vara med om att skapa en ny nationell konst och insåg att de behövde lämna Stockholm för att lyckas med det. I Varberg och dess omgivningar fann de motiv som stämde med deras vision om det typiskt svenska landskapet. Vidsträckt, stämningsfullt och präglat av många generationers jordbruk. Här fanns även fornlämningar av olika slag som vittnade om landets gamla och rika historia.

I Vår i Halland har Nils Kreuger tagit fasta på åkerlandskapets plogade linjer, som skapar dekorativa former i jorden. Kreuger har förstärkt linjespelet med bläck ovanpå oljefärgen, något han var ensam om bland svenska konstnärer. Detta skapade en speciell stiliserande effekt tillsammans med det i grunden ganska realistiska oljemåleriet.

Konst, musik och litteratur

De olika konstarterna har ofta haft starka kopplingar under historiens epoker. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet består beröringspunkterna särskilt av framträdande stämningar av exempelvis skymning, naturmystik och melankoli. Konstnärer, kompositörer och författare umgicks flitigt med varandra och ingick inte sällan i samma konstnärliga sammanslutningar.

Werenskiolds porträtt av Edvard Grieg är monumentalt. Kompositören är avbildad från sidan och blickar drömmande uppåt, som om han söker den gudomliga inspirationen. Bakom Grieg hänger en vävd tapet med skogsmotiv, som för tankarna till hans naturromantiska verk, som ofta har kopplingar till det norska landskapet och folkmusiken. Griegs verk betraktas som Norges första nationella musik.

Illustrationskonst

Illustrationskonstens snabba utveckling under andra halvan av 1800-talet var både en följd av tidens konstströmningar och av nya tekniska landvinningar. Färg- och fotolitografi, fotogravyr och ljustryck möjliggjorde nu detaljerade flerfärgstryck trogna originalen. Folkskolereformen 1842 som ledde till att läskunnigheten ökade var också viktig. Den demokratiska samhällsutvecklingen betydde även att det tryckta bildmaterialet kunde ha ett friare anslag. Sammantaget ledde detta till djärva konstnärliga uttryck och en teknisk skicklighet som gjorde perioden till illustrationskonstens storhetstid.

John Bauers illustrationer till julboksserien Tomtar och troll har blivit självständiga i relation till de sagor som de ursprungligen illustrerade. De representerar sinnebilden av den svenska urskogen, befolkad av troll och skogsrår. Även om vi uppfattar dessa verk som typiskt svenska hämtade Bauer inspiration från samtida brittisk illustrationskonst, i synnerhet Arthur Rackhams (1867–1939) praktfulla färgillustrationer.

Skymningsinteriörer

Kring sekelskiftet 1900 blev interiören ett allt populärare motiv. Den skymning som sänkte sig över landskapen möter man ofta även inomhus i umgängesscener och porträtt. Det svaga ljuset gjorde rummen mer intima samtidigt som de kunde förstärka känslan av det kompakta ”nordiska” mörkret utanför. Det blev vanligt med motiv där konstnärerna visade upp sitt eget umgänge i skenet av levande ljus.

Astrid Setterwall-Ångström var konstnär och författare. Hon var en av få svenska konstnärer som tog sig till USA och Kanada för studieresor. Gerda Roosval-Kallstenius har porträtterat henne med en bok i handen. Porträttet är vackert, men Astrid Ångström framställs inte som en passiv skönhet uppställd för att beundras. Hennes pose och ansiktsuttryck utstrålar integritet och hennes blick konfronterar betraktaren med självmedvetenhet.

Monumentala skymningar

Till det mest anslående måleriet från den här tiden hör skymningsmotiv i monumental skala. Man använde storleken för att understryka stämningar i landskap och stadsrum. Den större skalan innebar även effektfulla skildringar av nordiskt kvälls- och nattljus. Motiven är för det mesta ödsligt tomma på människor, vilket förstärker upplevelsen av den tysta, melankoliska vidsträckthet som man betraktade som typisk nordisk.

Eugène Jansson slog igenom med landskap och stadsvyer i blå skymnings- och morgontoner. Janssons målnigar för tankarna till stadsscenerierna i 1800-talets romaner av franska författare och av August Strindberg i Sverige. Staden rymde snart sin egen mytologi som gjorde bilder som denna till starka och närmast dramatiska upplevelser trots att ingenting utspelar sig i dem – ett folktomt stadsrum som bildar scen för betraktarens fantasi.