Tiden efter Napoleonkrigen (som pågick 1803-15) innebar en ökad nationalism i stora delar av Europa. I Nordeuropa växte intresset för fornnordisk historia och mytologi, som blev alternativ till det klassiska grekiska och romerska arvet. Motiv inspirerade av den fornnordiska mytologin blev populära i Sverige efter att Götiska förbundet bildades 1811. Götiska förbundet arbetade i romantikens anda bland annat för att stärka intresset för nationella och nordiska ämnen hos konstnärerna. I vår tid har fornnordiska gudar och symboler ofta förknippats med politisk högerextremism, men under 1800-talet var intresset för det fornnordiska ofta starkt inom liberala kretsar.

I den fornnordiska mytologin var valkyrior kvinnliga väsen som valde vilka krigare på slagfälten som skulle dö och vilka som skulle överleva. Valkyriorna förde sedan de döda från slagfälten till gudarnas värld, till Odens Valhall eller Frejas Volkvang. Den norske målaren Peter Nicolai Arbo var en av de konstnärer som under 1800-talet inriktade sig mot motiv hämtade ur fornnordisk mytologi. Han var utbildad vid konstakademin i Düsseldorf, ett av tidens viktigaste konstcentra.

Historiska motiv värderades högt vid konstakademierna i Europa under 1800-talet. Att skildra historiskt framstående personers föredömliga handlingar ansågs vara en av konstens viktigaste uppgifter. Historiemåleriet kan beskrivas som nationellt – eller nationalistiskt - i den meningen att målarna ofta valde motiv ur det egna landets historia. Målningarna fungerade ofta som hyllningar till nationen och dess hjältar. Men samtidigt var historiemåleriet som genre en bred internationell företeelse, och flera av de ledande svenska målarna utförde sina mest kända verk då de arbetade i exempelvis Paris, Rom eller München.

Gustav II Adolf dödades i slaget vid Lützen 1632. Kungen tog sig fram till det svenska infanteriets spets för att ge anfallet ny kraft, men i dimman och tumultet kom han i vägen för fiendevapnen. Wahlbom har målat kungen i en pose som för tankarna till Kristusgestalten i Michelangelos Pièta i Peterskyrkan i Rom. Målningen förmedlar kaoset som måste ha rått i striden, men i en sorts värdigt uttryck, genom den övernaturligt silverskimrande lystern.

Intresset för fornnordisk mytologi som motiv blev starkt från 1810-talet och framåt. Kring mitten av 1800-talet ökade intresset för ett folkligare innehåll. Den framväxande folklivsforskningen inspirerade konstnärer att arbeta med motiv hämtade ur folktro, folksagor och folkvisor. Konstnärer som målaren Nils Blommér och skulptören Johan Peter Molin skildrade naturmytiska väsen som näcken och älvorna. Den här tematiken togs åter upp kring sekelskiftet 1900 av konstnärer som John Bauer, Elsa Beskow och Theodor Kittelsen.

Blommér var en av de konstnärer som vid mitten av 1800-talet ville skapa en nationell svensk konst genom att hämta motiv ur nordisk mytologi och folktro. Här har Blommér skildrat älvornas dans på en äng i skymningsljus. I bakgrunden av det romantiska landskapet skymtar Gripsholms slott. Målningen var tänkt att ingå i en serie om fyra målningar där varje målning skulle symbolisera en årstid. Ängsälvor representerade våren. Blommér avled av lunginflammation under en resa till Italien, knappt 37 år gammal.

Tiden kring sekelskiftet 1900 var en blomstringstid för den illustrerade barnboken. Trycktekniken hade utvecklats och det fanns ett växande intresse för pedagogik och kultur för barn. Konstnärer som Elsa Beskow, Ivar Arosenius och John Bauer utvecklade den illustrerade barnboken till personligt präglade självständiga konstverk. Ett viktigt verk var Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som gavs ut 1906-07 som en läsebok i svensk geografi för skolan. Till illustrationerna till de många upplagorna av boken bidrog bland andra Ottilia Adelborg, John Bauer och Bruno Liljefors.