Textil prakt

Textilier var det dyrbaraste i tidens inredningar i slott och palats. Vävda tapeter har kallats mobila fresker. De bästa vad gäller konstnärlig kvalitet och utförande tillverkades under 1400–1500-talet. I flera städer, som Arras, Tournais, Mechelen och Bruxelles, var skickligheten stor.

Tapeter och andra dyrbara textilier spelade en stor roll vid högtider och mottagningar. Tapeterna var bevis på ägarens makt och rikedom.

Tapeten, Vasco da Gamas återkomst, ingår i en dyrbar tapetsvit − Resan till Calcutta − som kung Manuel I av Portugal beställde 1499 för att hylla Vasco da Gamas (1460-talet−1524) upptäckt av sjövägen mellan Europa och Indien. Resan 1497–1499 var en handelspolitiskt viktig händelse. Tapeten föreställer ett festtåg med giraffer, musikanter, soldater och förnäma kvinnor. Mannen till höger med skägg och spjut är troligen Vasco da Gama.

Berättande keramik

Majolika är tennglaserat lergods. På 1500-talet var majolika från staden Urbino i Italien särskilt eftertraktad. De heltäckande dekorerna med bildscener kallas istoriatimåleri och visar sedelärande historier hämtade från Bibeln och Ovidius Metamorfoser. Nationalmuseums majolika ingick i det svenska krigsrovet från Prag 1648. Drottning Kristina tog med sig ett stort antal delar vid abdikationen. Trots detta finns ett hundratal kvar på Nationalmuseum.

Dekoren på denna vas är rent dekorativ med böljande vågor och mer eller mindre fantasifulla figurer ur den antika bildvärlden. Männen är sjökentaurer och tritoner, kvinnorna är mänskliga. Handtag i form av bevingade kvinnokroppar. Och en och annan delfin simmar runt i vattnet.

Porträtt

Porträtt i ordets nutida betydelse var en nyhet under renässansen. Det är en bild som genom fysisk likhet eller attribut representerar en identifierbar person som har funnits i verkligheten. Porträttet ska vara utfört under eller kort efter den avbildades levnadstid.

Parallellt med ett ökat intresse för individen i 1300- och 1400-talets Italien, uppstod även ett behov av bilder på personer ur samhällets kulturella och ekonomiska elit. En liknande utveckling förekom i Väst- och Nordeuropa, exempelvis i Sverige under Vasatiden.

Porträttet föreställer prinsessan Isabella de Medici när hon elva år gammal förlovades med Paolo Giordano Orsini. De gifte sig 1558. Hon fick klassisk humanistisk utbildning, vilket bara var tillgängligt för kvinnor ur högsta samhällsskiktet. Porträttets mörka bakgrund framhäver hennes bleka hy, uttrycksfulla ögon och fina drag. Örhängena i form av ymnighetshorn anspelar på fertilitet.

Rudolf II samlaren

Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II (1552–1612) skapade ett blomstrande hov i Prag. Dit knöt han framstående vetenskapsmän som Tycho Brahe och Johannes Kepler och konstnärer som Arcimboldo och Adriaen de Vries.

Rudolf II byggde upp en enastående Kunst- und Wunderkammer, en konstsamling bestående av fantastiska naturföremål och konstverk. Många av dessa föremål finns i dag i Sverige eftersom de togs som krigsbyte av svenskarna 1648.

Ryttarstatyer hörde till de mest prestigefyllda monumenten. Förebilden var Marcus Aurelius bronsskulptur på Kapitolium i Rom, den enda bevarade från antiken. Giambolognas statyett är en förminskning av hans monument över Cosimo den store i Florens. Ansiktet har dock drag av kejsar Rudolf II. Skulpturen togs sannolikt som krigsbyte i Prag 1648 och ingick sedan i det kungliga rådet Claes Flemings samling.

Krigsbyten

Att ta krigsbyten var en del av krigföringen och kompenserade för krigets stora kostnader. Ofta ingick föremålen som en del i fredsavtalet. Samtidigt var det en symbolisk handling för att förödmjuka fienden. Under senare delen av trettioåriga kriget blev det vanligare att också befälhavare försåg sig med konst. Krigsbytet från Rudolf II:s konstkammare i Prag 1648 var omfattande. Konstverken ingår sedan dess i det svenska kulturarvet, och har delvis format vår syn på renässanstiden.

Bronshästar var mycket populära under 1500- och 1600-talen. De gjordes mer eller mindre i serie i de största skulpturverkstäderna på kontinenten. Detta exemplar är dock större och skiljer sig från de vanligaste typerna. Skulpturen fanns sannolikt i kejsar Rudolf II:s samlingar i Prag. Kanske är det en av kejsarens verkliga hästar som hovskulptören Adriaen de Vries har avbildat. Hästen ingick i drottning Kristinas samlingar.

Vasaätten

Gustav Vasa grep makten i Sverige 1521 och utropades till kung två år senare. Han var medveten om konstens betydelse för en furste, vilket fick sitt främsta uttryck i flitigt byggande. I en inventarielista från Gripsholm 1529 nämns ett antal målningar, den tidigaste konstsamlingen i Sverige.

Kungens söner Erik XIV, Johan III och Karl IX, uppfostrades enligt renässansens ideal till en kombination av maktmänniskor och humanistiskt bildade esteter. Under Vasasönerna frodades i synnerhet arkitektur, porträttmåleri och konsthantverk. Förebilderna fanns i Danmark, de tyska staterna samt Nederländerna.

Gustav Vasa framställs här som en furste av Guds nåde, vilket framgår av inskriptionen ”Världens frälsare, bistå oss”. Svärdet vid kungens sida och kronan över hans huvud är tydliga maktsymboler. Även den dyrbara och moderna dräkten visar hans ställning. Vid 1500-talets mitt fanns inga svenska konstnärer som kunde utföra ett porträtt av denna kvalitet. Skulptören är sannolikt Willem Boy, som kom från Flandern till Sverige 1558.

Religion

Den protestantiske reformatorn Martin Luther ifrågasatte grundläggande teser i den katolska kyrkan, till exempel att troende kristna kunde få syndernas förlåtelse och nåd genom botgöring och avlat, liksom kyrkans roll som förmedlare mellan människan och Gud. I stället skulle ordet, gudstjänster med predikan på folkspråket och rättfärdiggörelse genom tron vara fokus.

Den lutheranska kyrkan tog konsten i sin tjänst, precis som den katolska. Konstnären Lucas Cranach d.ä. stod Luther nära. Hans målningar med scener från Nya testamentet passade utmärkt för protestantiska furstar som Gustav Vasa.

Cranachs porträtt av Martin Luther och Katharina von Bora spreds genom målade kopior och grafiska blad. De har haft avgörande betydelse för uppfattningen av kyrkoreformatorn som barsk, humorbefriad och världsfrånvänd. Av samtida källor framgår dock att Luther var väl medveten om denna världen och hade en drastisk humor, samtidigt som han var en djupt troende och lärd teolog. Porträttet av Luther har Cranachs signatur, en bevingad drake.

Antiken och mytologin

Från 1400-talet ökade intresset för litteratur, filosofi och konst från det antika Grekland och Rom. Ett antal antika författare och texter, till exempel Plinius d.ä., Vergilius, Homeros och Ovidius, användes flitigt av konstnärer och beställare för att ge uppslag till ämnen.

Handböcker som överlevt från senantiken och medeltiden gav dessutom detaljerad information om gudarnas attribut och egenskaper. Med den nya boktryckarkonsten spreds dessa handböcker och texter. Skickliga konstnärer kunde förhålla sig mer eller mindre fritt till förlagorna.

Budbäraren Merkurius, en av Olympens gudar, bär en merkuriestav, bevingad hjälm och sandaler. Målningen prydde sannolikt skåpet till ett astronomiskt ur. Merkurius symboliserade där en av den antika kosmologins sju himlakroppar, som ansågs påverka människors personlighet. Lejonet som betraktar sin spegelbild kan symbolisera det koleriska temperamentet, kanske också det astrologiska stjärntecknet tvillingarna. De långsträckta proportionerna är typiska för 1500-talets manieristiska måleri.

Vad var nytt? Glaskonsten

Venedig var en knutpunkt i den europeiska handeln från tidig medeltid. Hit kom dyrbara föremål från Kina, Indien, Persien och Bysans, som spreds vidare till övriga Europa. Formerna och teknikerna inspirerade den egna produktionen av glas, keramik och textil. Kunskapen om glas kom via Damaskus och Konstantinopel. Brandrisken gjorde att glashyttorna flyttades till ön Murano under 1200-talet. Glasexporten hade stor betydelse för Venedigs ekonomi.

Vasen är utförd i en teknik som kallas filigranglas. Den var en nyhet på 1500-talet. Tunna trådar av vitt glas smältes med stor skicklighet in i det klara glaset i mönster utan att ge reliefverkan. Tekniken utvecklades av bröderna Filippo och Bernardo Serena 1527 på Murano utanför Venedig.

Vad var nytt? Möbelkonst

Under den italienska renässansen var kistan vanlig i förnäma miljöer. Den var både förvarings- och sittmöbel och fick ofta formen av en antik sarkofag med lejontassar.

Samtidigt ville man nu ha mindre rustika, fristående möbler. Karmstolen, med sitt hierarkiska symbolvärde, användes av husets herre eller av prominenta gäster. I Sverige blev fristående möbler vanligare i slutet av seklet.

Fällstolar har sitt ursprung i antiken. I förnäma italienska miljöer fick de snidad dekor och dyrbar tygklädsel. Från Italien spreds möbeltypen norrut under 1500-talet. Men det var inte alltid som de nordeuropeiska stolarna i praktiken gick att fälla ihop. I detta exemplar är det ryggbrickan som stabiliserar konstruktionen.

Vad var nytt? Den dyrbara tiden

De första mekaniska uren utvecklades i slutet av 1200-talet. De hade spindelgång, drevs av lod och placerades högt upp för lodens fallhöjd. De första uren fanns i kyrktorn och rådhus. De var prestigeladdade föremål som visade på städernas status och utveckling. I slutet av 1400-talet förfinades tekniken och lod kunde ersättas med en stålfjäder. Det gav nya möjligheter att användas sig av mindre ur, till och med på resor.

I början av 1500-talet förfinades tekniken i urverk genom att man ersatte lod med en stålfjäder. Då kunde man också framställa mindre ur för hemmiljö. Bordsur av förgylld metall med graverad dekor blev statusföremål. De första hade bara timvisare men detta har även kompass och solur på undersidan för att visa exakt tid. Steffen Brenner var hovurmakare hos Fredrik II av Danmark och tillverkade även ur åt astronomen Tycho Brahe.