Grosshandlare Berggren hade en modern salong, som enligt tidens ideal visade på smak och kultivering. Det var en personlig blandning. Äldre konst samsades med en nytillverkad rokokosoffa i 1700-talsstil och en mönstrad heltäckningsmatta. På bordet står David Hechlers elfenbensskulptur Korsnedtagningen från 1651. På väggen hänger Nils Anderssons samtida verk Skogslandskap med herdegossar och boskap signerat 1856. Båda finns nu i museets samling.

Fornnordisk stil

Fornnordiska motiv användes på 1800-talet i Sverige, Danmark, Norge och Finland inom alla konstnärliga fält. Det sågs som ett skandinaviskt alternativ till renässansen. Motiven skulle förmedla såväl moraliska och politiska budskap, som romantiska fantasier om fornstora dagar.

Inspirationen hämtades ofta från arkeologiska fynd och historiska föremål på museer. Vikingarna glorifierades och vikingatiden blev ett vetenskapligt begrepp.

Kontorsstolen i nordisk stil går att snurra. Den har tillhört Karl XV och är ett exempel på hur 1800-talets formgivare på ett kreativt sätt blandade gammalt och nytt. Stolen visar ägarens intresse för svensk historia och har samtidigt modern funktion. Snurrmekanism var en nyhet på den stora konst- och industriutställningen i Crystal Palace i London 1851. Ritningar publicerades 1888 i Svensk Konstslöjd. Organ för den inhemska konstflitens främjande.

Nyrokoko

Rokoko är en stil inom konst, arkitektur och konsthantverk från 1700-talets mitt. Typiskt är slingrande, kurviga former och motiv som snäckor och växter. På 1800-talet fick stilen en ny, mer söt och lekfull tolkning. Den ansågs passa i sällskapsrum, inte i matsalar eller andra formella miljöer där seriösa samtal fördes.

På 1700-talet skulpterades de komplicerade ornamenten av skickliga hantverkare. 1800-talets konstindustrier göt ornament till både möbler och porslin industriellt i formar. Pris och kvalitet sjönk, men fler kunde förgylla hemmet med nytillverkad rokoko.

Genom att avbilda Julius Kronbergs skandalomsusade målning Jaktnymf och fauner på en urna väckte Gustavsberg intresse samtidigt som företaget visade att mästarmålaren Franz Meders kompetens var jämförbar med Kronbergs.

Nyrenässans

Vid 1800-talets mitt uppstod nya ekonomiska och konstnärliga möjligheter, men även oro för att industrisamhället skulle leda till kulturellt förfall. Många sökte vägledning i äldre tid. 1400- och 1500-talets renässans sågs som en höjdpunkt i historien och blev en viktig internationell inspirationskälla.

Dess motiv användes för att de var spännande, vackra och sålde bra. Men ibland fanns en djupare innebörd; renässansen ansågs också stå för kultur, kunskap, tradition, stabilitet och trovärdighet. Därför fick banker och kulturinstitutioner som Nationalmuseum formen av renässanspalats.

Den svenske renässanskungen Gustav Vasa, som är avbildad i den stora väggmålningen i Nationalmuseums övre trapphall, brukar framställas som en hjälte. Här får han dock finna sig i att höra sin trettio år yngre, tredje hustru, prata i sömnen om sin före detta fästman. Notera likheterna mellan målningens renässansmiljö och de nytillverkade stolarna i renässansstil från L.O. Smiths matsal.

Stolsryggarna liknar fasader på italienska 1400-talskyrkor. Där finns inläggningar av elfenben och marmor med gravyr som visar kvinnor i folkdräkt. Sprittillverkaren L.O. Smith inredde på 1880-talet en paradvåning med exklusiv matsal i renässansstil. Stilen ansågs passa för påkostade middagsbjudningar, till exempel när den nyrike brännvinskungen höll hov.

Motivet på den praktfulla stålvasen i klassisk modell föreställer Ceres, den romerska mytologins gudinna för växtkraft och jordbrukets grödor. Vasens form har historiska förebilder, men material och teknik var moderna. Den vann H.M. Konungens hederspris på Svenska Slöjdföreningens utställning av moderna svenska metallarbeten 1895. Utställningens syfte var att stimulera yrkesskicklighet och öka försäljningen av svensktillverkade varor.

Dukatskålen tillverkades i åtta storlekar. Den är gjord av bröderna Stude, som lärt sig slipa glas i S:t Petersburg. Detta stora exemplar var en gåva till Nationalmuseum från Kosta glasbruk. Företaget ville visa upp skålen som ett exempel sin förmåga. Tillverkningen börjar med att en glasblåsare blåser skålen. Sliparen märker sedan ut mönstret på glaset och slipar fram det med hjälp av en roterande slipskiva.