Design för rekordåren

Under 1960-talet fick många svenskar högre levnadsstandard. Konsumtionen av nöjen och mängden fritid ökade. Produkter särskilt anpassade efter fritidens behov av ett mer avslappnat liv var en växande kategori på marknaden.

Med bättre ekonomi blev konsumentens valmöjligheter fler. Reklam och företagslogotyper tog större plats i det offentliga rummet. Design av företagsidentiteter blev en växande marknad inom designområdet.

Barnens lek och fantasi, befriad från kulturella konventioner, inspirerade formgivare att designa produkter för barn – och för vuxna som hade leksinnet kvar.

Parkeringsautomaten var ett välkänt föremål i stadsmiljöer under större delen av 1900-talet. Per Heribertson tillhörde den första generationen industridesigner i Sverige. Hans design gav användaren tydlig vägledning om apparatens funktion, och den gula färgen gjorde det lätt att urskilja den i stadens vimmel. I dag är parkeringsautomaterna allt oftare ersatta av digital design, som en app i mobilen.

Den fria formen

Under 1960-talet etablerades en riktning inom svenskt konsthantverk som kommit att kallas den fria formen. Influenserna kom närmast från konstvärlden, som inspirerade till frigörelser från hantverkstraditioner och krav på praktisk funktion. Ett experimentellt förhållningssätt blev nu viktigare än resultatet, och konsthantverkarens fantasi värderades högre än harmoniska proportioner.

Den fria formen synliggjorde också en oönskad gräns mellan konst och konsthantverk. Med silverskulpturen Porträtt av en ärta poängterade formgivaren Sigurd Persson att han ville bli betraktad som konstnär.

Vid 1960-talets slut ifrågasatte många samhällets normer och strukturer. Frågor om miljöförstöring, krig, jämställdhet och sociala orättvisor debatterades livligt. Hur förvaltar vi vår gemensamma planet och hur agerar vi mot varandra? Britt-Ingrid Perssons skulptur visualiserar hur människan, i ett kortsiktigt själviskt agerande, trampar sönder vår sköra jord.

Nya material

Under 1960- och 1970-talen tonadesstatusen inom möbelområdet ned genom att nya material som plast, papp och spånplatta introducerades. Många målade eller klädde om möbler som de köpt på auktion eller byggt av spånplattor. Uppblåsbara plastmöbler och gör-det-själv-trenden innebar ett brott mot en borgerlig designkultur, där god smak och hantverkskvalitet hade eftersträvats.

1960 utbröt köp-slit-och-släng-debatten i Sverige där inredningsarkitekten Lena Larsson hävdade att konsumtion var en mänsklig rättighet. Detta var innan man till fullo insåg massproduktionens negativa påverkan på miljön.

Armaturen är emaljerad i två nyanser av rödorange i ett tidstypiskt psykedeliskt, vågigt mönster. Flower Pot, som består av två halvklot, var relativt billig att tillverka och såldes i många exemplar, inte minst i Danmark. Verner Panton arrangerade gärna flera mindre armaturer i grupper så att de bildade ett skulpturalt element i rummet.

Förenklad vardag

Under 1960-talet började många kvinnor lönearbeta. Tiden för hemarbete minskade och efterfrågan på produkter som underlättade vardagslivet ökade. Serviserna fick färre delar som fritt kunde användas till olika behov. Ugnsfast porslin som kunde placeras på bordet, direkt från ugnen eller spisplattan sparade disk. Tallrikar, muggar och blomkrukor i färgglad okrossbar plast bröt tydligt mot tidigare generationers finporslin.

Den kvadratiska glasburken stack ut i glasbrukes sortiment av lyxvaror. Den har blåsts i en form vilket ger ett robust uttryck och korken bidrog till att skapa en vardaglig känsla. Signe Persson-Melins kvadratserie omfattade flaskor och kannor och blev snart en försäljningssuccé. Den räddade i praktiken Boda glasbruk som vid 1960-talets slut kämpade med vikande försäljningssiffror.

Design för alla

Design handlar om att möta användarnas behov och underlätta deras vardag. Sedan 1960-talet har idén om ”design för alla” utvecklats till en ledstjärna i en svensk design. Genom studier av människors särskilda behov har flera svenska designer utvecklat ergonomiska hjälpmedel med målet att produkten ska bli så attraktiv att den också tilltalar breda konsumentgrupper.

Knivens grepp påminner om en sågs och ställningen om en geringslåda. Designen bidrar till att människor med svaga och stela handleder eller skakiga händer lättare kan använda den. Designbyrån Ergonomi Design Gruppen bildades 1969. Deras metod byggde på studier av och intervjuer med personer som förväntades använda produkten eller redskapet. Målet var att skapa attraktiva föremål som även personer utan funktionsnedsättningar ville använda.

Samarbete

Design är ett grupparbete. Vid sidan av designer involveras olika kompetenser som ingenjörer, sociologer, ergonomer, ekonomer och marknadsförare. I designprocessen analyseras specifika problem eller behov. Produktutvecklingen baseras på studier av människors dilemman och beteenden. Modeller och material testas och korrigeras. Centrala aspekter är funktion, säkerhet och ergonomi. Det ska också vara lätt att förstå hur produkten fungerar.

Under större delen av 1900-talet kunde man inte välja telefon utan fick den standardtelefon som ingick i abonnemanget. Diavox design var revolutionerande. Äldre modellers nummerskiva hade ersatts av knappar och användaren kunde själv välja färg på kåpan. Carl-Arne Breger designade en rad vardagliga föremål som funnits i svenska hem, som en fyrkantig hink, en tv-termos, glassförpackningen Bigpack och en skulptural vattenkanna.

Möbel eller skulptur?

Är det en stol eller ett konstverk? Frågan blev aktuell under åren omkring 1980 då flera designer och företag började prioritera visuella kvaliteter framför ergonomi och praktisk funktion.

Utvecklingen hör samman med en framväxande bild av konsumtion som en identitetsskapande aktivitet – en stol är inte bara en möbel att sitta på, den berättar vem du är. Exklusiva möbler blev samlarobjekt, ofta med ökat ekonomiskt värde.

Hyllan Carlton har blivit en symbol för 1980-talets postmoderna design. Dess främsta funktion är inte att rymma många böcker, tvärtom uttrycker den kvaliteter som snarare hör samman med en skulptur. 1981 grundades det italienska designkollektivet Memphis, med Ettore Sottsass som en av medlemmarna. De revolterade mot de modernistiska designidealen och introducerade nya kombinationer av mönster, färger och former.

Hantverk i industrisamhället

Hur ska det exklusiva hantverket kunna utvecklas i konkurrens med industrins billiga massproduktion? Hantverksförespråkare har hävdat att industrialiseringen hotar att utplåna människans kunskap om handens arbete. Ofta har de framhållit att det finns andra värden än ekonomiska i hantverket – värden som rör livsstil och livskvalitet.

1970-talets gröna våg, då många flyttade ut på landet, bidrog till ett ökat intresse för hantverk. Samtidigt startade allt fler konstnärer och formgivare egna glashyttor, keramik- och textilateljéer. Utvecklingen berodde delvis på nedskärningar inom svensk konstindustri.

Under 2000-talet har begrepp som närproducerat och hantverksmässig, småskalig produktion knutits till visionen om hållbar utveckling.

År 1957 bildade några hantverkare och inredningsarkitekter HI-gruppen. De ville lyfta fram hantverkets kvaliteter inom möbelformgivning. Hans Johansson designade stolen, snickarmästare Anders Berglund och tapetserarmästare Gösta Engström tillverkade den. Men möblerna blev för dyra, och HI-gruppen upplöstes 1972. Johanssons design kännetecknas av kluriga konstruktioner som ger individuell karaktär, som stolens dubbla framben.

Motstånd & monumentalt

Hantverk uppfattades under 1970-talet som ett motstånd mot industrialismens anonyma massproduktion. Bakom ett hantverksföremål fanns en levande människa, inte en maskin. Den pedagogiska aspekten var viktig – konsthantverkare skulle visa upp hela sin kreativa arbetsprocess och inspirera andra att också börja skapa med sina händer.

Under 1980-talet blev konsthantverket mera inriktat på en exklusiv publik och uttrycken blev alltmer monumentala.

Kristian Nilsson har främst blivit känd för sin nyskapande och svulstiga smyckekonst som tydligt bröt med modernisternas idé om en svensk enkelhet. Den skulpturala flacongen har formen av en fullt utslagen blomma med en pistill i mitten.

Nyskapande tradition

Under decennierna omkring millennieskiftet ökade medvetenheten om designens betydelse för att bygga ett företags varumärke. Konsumenter använde design för att kommunicera sin identitet. Flera företag, designer och konsthantverkare hämtade inspiration i äldre tiders formspråk, material och tillverkningstekniker. De enkla, strama former som fanns i 1700-talet och 1930-talets funktionalism uppdaterades. Naturen blev en källa för omtolkning.

Med lågmäld form och i ofärgat glas stack Absolut Vodka-flaskan ut i baren. Inspirationen hämtade reklambyrån Carlsson & Broman från en gammal medicinflaska. Den grafiska designen förstärkte identiteten ytterligare. Namnet, i blå versaler, och historiken, i svart skrivstil, var tryckta direkt på flaskan. 1993 hade drycken redan producerats i ett sekel. Flaskans design har bidragit till att Absolut Vodka blivit en internationell storsäljare.

Kritisk design

Omkring 2000 utvecklades i flera länder ett kritiskt förhållningssätt till design. Den kritiska designen kännetecknas av en konceptuell och ifrågasättande attityd som styr val av material, gestaltande aspekter och tillverkningsprocesser.

Ledande inom den kritiska designen var det holländska företaget Droog, grundat av Gijs Bakker och Renny Ramakers, som premiärvisade olika designers gränsöverskridande verk i Milano 1993.

Vattenkraftsdammen De tre ravinerna – Three Gorges – ligger i Yangtzefloden i Kina. När den byggdes 1993–2012 tvingades miljontals människor att flytta. Den keramiska konstnären Paul Scott har omarbetat porslinsdekoren Willow, ett klassiskt engelskt mönster från omkring 1840. Motivet skildrar ett kinesiskt landskap i enlighet med västerländsk romantik och fantasi om österlandet. I Scotts version avbildas landskapet efter dammen.

En debatt om smak

Den tidiga svenska konceptdesignen hade sitt ursprung i en debatt om smak, men i grunden handlade den om makt. Makten att välja vilka föremål och personer som skulle skrivas in i den samtida formhistorien och som till exempel förvärvades till Nationalmuseums samlingar. Dittills hade ”svensk” design i hög grad präglats av enkelhetens smak. Kritikerna efterlyste ett mer inkluderande synsätt där även andra uttryck, formspråk och referenser ingick.

Under åren omkring millennieskiftet provocerades många i designvärlden av att Per B. Sundbergs keramik bröt mot idén om en svensk enkelhet utan onödig dekor. En klockradio har fått ett nytt skal av lysterglänsande fajans. Figurerna är loppisfynd och blomsterdekoren gjord av industritillverkade dekaler. På radion tronar en älg, ett av de stoltaste djuren i den svenska faunan.

Hantverk i den digitala världen

I vår värld, som i så hög grad präglas av digital kommunikation och industriell produktion, ökar fascinationen för människans förmåga att skapa med händerna. Samtidigt blir gränsen mellan konsthantverk och fri konst allt mindre påtaglig.

Materialiteten, alltså valet av material, vad det uttrycker, hur det bearbetas och känns att ta i, är en central aspekt inom samtida konsthantverk. En annan är ett konceptuellt ifrågasättande förhållningssätt.

En skål med visp hör till de vardagliga föremål som finns i nästan alla kök. Blir köksarbetet annorlunda om materialet är silver? ”Min silverskål håller i generationer och är en upplevelse att använda”, har Klara Eriksson sagt. Hon har också gjort silverversioner av klassiska liter- och decilitermått som många har i rostfritt stål. Klara Eriksson är en av grundarna av verkstadskooperativet LOD.

Form och teknik

Designvärlden befinner sig i en fas med tekniska möjligheter, men också stora utmaningar för att skapa ett hållbart samhälle. Smart design handlar om hur design och digital teknik kan bidra till ökad livskvalitet. Ting som kommunicerar kan förenkla vår vardag och påverka våra beteenden, så att vi kan bidra till en hållbar utveckling. Materialval, produktionsvillkor och livskvalitet är återkommande frågor inom en samtida designdebatt.

Smart design, alltså föremål som kan kommunicera med varandra eller andra människor, är ett område som utvecklats efter millennieskiftet. Med den röststyrda appen C.Me och lysdioder på hjälmen kan cyklisten kommunicera en sväng eller inbromsning på samma sätt som bilens blinkers och bromsljus. Om cyklisten skulle bli medvetslös vid en olycka kommunicerar en kraschsensor den geografiska positionen.

Mångfald

I den rika västvärlden betraktas konsumtion av form och design i dag ofta som en identitetsskapande aktivitet. Vilka varor och tjänster du konsumerar berättar för omgivningen vem du är och vem du vill vara.

För många designer och konsthantverkare är experimentella processer, tankeväckande budskap och visuellt intressanta gestaltningar eftersträvansvärda kvaliteter. Några arbetar inom en rad olika fält, andra fördjupar sig i ett material eller en produktkategori.

En önskan om att kombinera olika material på ett nytt sätt var utgångspunkten för Anton Alvarez när han konstruerade verktyget Thread Wrapping Machine. I den lindas limdränkta trådar runt bitar av trä, plast eller andra material och ger olika former som byggs på efter hand med nya delar. Ingen spik eller skruv behövs. Designprocessen är intuitiv, konstruktionen blir stabil och trådarna ger en dekorativ effekt.