Nationalism

Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet, som används politiskt i dag, bygger på idén om ett statiskt idealiserat och konstruerat förflutet. Tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte

När Nationalmuseum öppnade 1866 talade man om skandinavismen. Sverige var då i union med Norge. På 1890-talet var bilderna och föremålen inte bara en del av den nationella ideologin, de var också ett led i att skapa och lansera nationalromantiken.

Målningen uppfattas ofta som ett ideal för svenska traditioner, men den är långt ifrån en autentisk ögonblicksbild. Zorn målade den för Stockholmsutställningen 1897. Året innan hade han först iscensatt det hela i Mora, skaffat en majstång och bett ungdomar från trakten dansa trots att kyrkan förbjudit midsommarfirande mitt i byn. Traditionen med majstång, som vi förknippar med svensk midsommar, kom hit med tyska invandrare för femhundra år sedan.

Nationalism

Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet, som används politiskt i dag, bygger på idén om ett statiskt idealiserat och konstruerat förflutet. Tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte.

När Nationalmuseum öppnade 1866 talade man om skandinavismen. Sverige var då i union med Norge. På 1890-talet var bilderna och föremålen inte bara en del av den nationella ideologin, de var också ett led i att skapa och lansera nationalromantiken.

Scenen breder ut sig som ett panorama över ett snöigt fjällandskap. Ett ringlande led av trupper sträcker sig mot horisonten. Målningen har länge använts som illustration i svenska skolors historieböcker. Uniformerna är korrekt återgivna, men helheten är en fantasi. Karl XII:s lik fraktades i en kista på en vagn. Konstnären har kombinerat likfärden med den samtida historien om generalen Armfelts förödande återtåg över de jämtländska fjällen.

Nationalromantik

I dag är synen på naturen en av de starkaste komponenterna i det svenska nationella medvetandet. Den har sin grund i det sena 1700-talets romantiska landskapsmåleri. Vid sekelskiftet 1900 skapades nationalparkerna och konstnärerna skildrade den region av Sverige, som de hade sina rötter i.

Skymningsmåleri ses, med tanke på våra ljusa sommarnätter, som typiskt nordiskt. Symbolisterna på kontinenten hade redan på 1870-talet ägnat sig åt stämningsfulla skymningsbilder. De sade sig söka efter det andliga och tillvarons ”sanna väsen”.

I den stjärnklara natten är den snötyngda skogen förtrollande, med rimfrost och gnistrande iskristaller. Vinterlandskap var ett centralt motiv i den nordiska symbolismen. Gustaf och Maja Fjæstad var en del av Rackstadkolonin i Värmland, vars medlemmar ville förverkliga idén om allkonstverket där alla konstarter hade samma status. Gustaf Fjæstad är även känd för sina nationalromantiska trämöbler som tillverkades i Bröderna Erikssons snickeri.

Nationalromantiska serviser

För att locka svenska kunder att köpa inhemska varor i stället för importerade, tog Gustavsberg fram nationalromantiska serviser med motiv från den svenska floran. Exotiska växthusväxter ersattes av enkla vårblommor som snödroppar, blåsippor, gullvivor och liljekonvaljer. Servisen Blåsippa fanns i två versioner. En traditionell med naturtroget avbildade blåsippor samt en modernare variant med ett mer abstrakt mönster.

Skönhet för alla

Ellen Key ansåg att hemmet skulle vara en modell för hela samhället. Hon sökte överskrida den nyligen skapade gränsen mellan det privata och det offentliga livet i en tid när kvinnor inte hade rösträtt. Key politiserade hem och familjerelationer genom skrifter som Skönhet för alla (1899) och Barnets århundrade (1901).

Inom design och interiörkonst utvecklade konstnärerna idén om allkonstverket. Tanken var att varje del i ett rum hade lika stor betydelse, därför skulle alla konstarter ägnas lika stor konstnärlig omsorg.

Konstnären har skildrat döttrarna Astrid och Torun i familjen Brates släktgård i Bergslagen. I bilden förenas sekelskiftets dröm om en lycklig barndom, den svenska sommarens ängsblommor och herrgårdsromantik − upphovet till nutidens ljusa nationella inredningsideal. I denna försvenskningsprocess ingick 1700-talets gustavianska möbelstil, kulten av allmogekultur och hemslöjd, den engelska tidskriften The Studio samt Arts and Crafts-rörelsen.

Lilla Hyttnäs

Carl och Karin Larssons heminredningsideal marknadsfördes genom flera bilderböcker som nådde stor publik i norra Europa. Karins textilier, färgsättningen av rummen och den bohemiska blandningen av stilar och föremål var banbrytande. Men akvarellerna visar att paret Larsson var lika influerat av nordiska traditioner som av kulturella impulser från England, Tyskland och Japan.

Hemmet präglades också av nationalismens patriarkala könsroller. Carls sovrum är Hyttnäs mest storslagna rum med en jättelik stolpsäng, medan Karin sov i rummet bredvid med barnen, i en enkel säng.

Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899. Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen. Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.

Jugend

Termen, som på tyska betyder ungdom, är ett begrepp för arkitektur och design som utvecklades vid sekelskiftet 1900 i bland annat Tyskland, Österrike och Norden. Den var en reaktion mot 1800-talets imitationer av historiska stilar. Typiskt är enkla, utdragna former, släta ytor och dekor med stiliserade växtornament.

Stilen speglade maskinåldern och föremålen kunde produceras med nya konstindustriella verktyg. Ironiskt nog tilltalade den även maskintillverkningens motståndare och kritiker. Extrem skicklighet krävs nämligen för att skapa raka linjer och släta ytor för hand.

Koloman Mosers stol har raka linjer och släta ytor. Den enda utsmyckningen är ryggbrickans grafiska växtornament i intarsia. Moser var allkonstnär och tillhörde dem som ville skapa miljöer som eleganta och funktionella allkonstverk där arkitektur, konstoch inredning samt även brukarnas kläder gärna samspelade. Han var illustratör och grafisk designer samt formgav föremål och inredning. År 1903 var Moser en av grundarna av Wiener Werkstätte.