Marats död – revolutionären som blev en tavla

Del av studiematerialet Genvägar till konstens visklek.

Den 13 juli 1793 låg Jean-Paul Marat som vanligt i sitt badkar. På grund av en hudsjukdom var han tvungen att ta långa, ljumma bad för att lindra sina besvär. Utanför lägenheten var den franska revolutionen i full gång – avrättningarna blev fler och fler, stanken och trängseln i de små gränderna blev värre och värre. Bara några månader tidigare hade revolutionärerna avrättat kung Ludvig XVI. Revolutionen hade pågått sedan 1789 och skulle fortsätta ända till 1799, hela 10 år av instabilitet och kaos. Det främsta syftet var att störta kungamakten och minska privilegierna för de rikaste. Folket svalt.

Marat var vetenskapsman och skribent, en journalist som blev en av de radikalaste revolutionärerna. Han fick många vänner och många fiender. Spelet om Frankrikes framtid var i full gång och Marat visste att motståndarna ville försöka röja honom ur vägen. Att som okänd person få till ett möte med honom var en utmaning men den 24-åriga Charlotte Corday var en av dem som försökte. På morgonen den 13 juli åkte hon till Marats hem och bad ivrigt om att få bli insläppt. Hon berättade för dörrvakten att hon hade en lista med flera namn som utgjorde ett hot för Marat, att hon kunde avslöja vilka som var hans fiender. Hon nekades inträde men gav inte upp. Lite senare på kvällen gjorde hon ett nytt försök och den här gången blev hon insläppt.

Marat låg i badkaret när den unga kvinnan släpptes in, beredd att skriva ner namnen på de fiender hon kommit för att ange. Efter att ha doppat pennan i svart bläck började han anteckna. Charlotte Corday drog då fram en lång kökskniv och utförde det hon egentligen kommit för att göra. Med ett hugg i bröstet dog Marat nästan omedelbart.

Marats död har sedan 1793 gestaltats av en mängd olika konstnärer. Det mest ikoniska verket – som installationen i Nationalmuseums utställning är en parafras på, målades av Jacques-Louis David bara månader efter att Marat mördats. Han målade Marat som en martyr, nästan som Jesus själv. Radikala revolutionärer skulle ägna honom en kult under de kommande åren och hylla Marat som en hjälte.

Charlotte Corday avrättades kort efter attentatet, tio dagar före hennes 25-årsdag. Under rättegången ska hon ha sagt: ”jag har dödat en människa för att rädda hundratusen”. För somliga var Charlotte Corday en hjälte. Hon tillhörde en grupp revolutionärer som önskade en upplyst och måttfull förändring från monarki till republik. Med attentatet hoppades hon kunna stoppa de avrättningar som drevs på av bland andra Marat. Många menar dock att mordet på Marat fick motsatt effekt och istället triggade igång det så kallade skräckväldet. Denna blodiga period pågick mellan september 1793 och juli 1794 då fler politiska motståndare än någonsin avrättades.

Kul att veta

Marat badade ofta i utspädd havregryngröt för att lindra sin hudsjukdom. Det kända porträttet av konstnären David framställer honom dock utan hudproblem och idag är den målningen mer känd än berättelsen om Marat själv. Det finns många referenser i populärkulturen, med bilder med allt från Lady Gaga till Star Wars-roboten Threepio.