Samtidigt och delvis integrerat med utställningen om Sergel våren 2026 öppnar Nationalmuseum en mindre utställning om Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albert Badin, också känd under namnet Couschi. Han var samtida med Sergel. Utställningens ambition är att bidra till en nyanserad och mångfacetterad förståelse av hur en person med afrikanskt ursprung haft en betydande roll i det svenska samhället under denna period.
Badin föddes troligen som förslavad år 1747, sju år efter Sergel, på den dåvarande danska kolonin Saint Croix i Västindien, även om vissa källor hävdar att han kan ha sitt ursprung i Afrika. Enligt historiska uppgifter fördes han till Europa av kapten Carl Gustav Ekeberg, som därefter överlämnade honom till landshövding Anders von Reiser. År 1761 "donerade" von Reiser Badin som en "gåva" till den svenska drottningen Lovisa Ulrika. Detta var början på hans komplicerade och mångfacetterade relation till den svenska monarkin.
Utställningen utforskar Badins liv och hans ställning vid det svenska hovet samtidigt som den belyser hans position i Stockholm och Sverige under 1700-talets senare hälft och det tidiga 1800-talet – samtidigt med Sergel. Badin var aktiv i många ordenssällskap och mantals- och kronotaxeringslängder visar att han till och med under en period bodde granne med Bellman på Norrmalm i närheten av Klara kyrka. Utställningen väver ihop biografiska och historiska sammanhang och åskådliggör den dynamik som präglade det svenska samhälls- och kulturlivet under denna epok.

Gustaf Lundberg, Adolph Ludvig Gustaf Fredric Albert Couschi, kallad Badin (omkr. 1747–1822), kammarlakej, hovsekreterare, titulärassessor, 1775. Teckning i pastell.
Badin har förblivit underforskad och delvis bortglömd förutom några framträdanden i litteraturen och nu senast i den nyskrivna baletten Gustavia för Kungliga Operan. Genom att samla föremål och dokument som Badins korta självbiografi, hans anteckningsbok och brev lyfter utställningen fram honom som en nyckelfigur. Vår förhoppning är att detta kan bidra till en mer nyanserad och mångfacetterad förståelse av hur en person med afrikanskt ursprung har haft en betydande roll i det svenska samhället under denna period.
Utställningen, som är ett samarbete med konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson vid Södertörns högskola, problematiserar även förståelsen av kolonialism och slaveri. Den belyser att dessa fenomen inte var avgränsade till avlägsna geografiska regioner eller enbart berörde de större koloniala imperierna som Storbritannien och Frankrike. Fenomenen var integrerade även i Sveriges historia och det svenska samhällsbyggandet under denna tid.
Till utställningen har Nationalmuseum beställt ett nytt konstverk av konstnären Salad Hilowle, som har arbetat med Badin på olika sätt sedan sitt arbete för avgångsutställningen från Kungliga Konsthögskolan 2020.