Louis-Jean Desprez var resenär, målare, arkitekt och gravör – och en av det sena 1700-talets främsta scenografer. På Svenska institutet i Paris kan du året ut se en utställning som uppmärksammar och ger upprättelse åt denna allkonstnär. Utställningen har producerats av Svenska institutet och Nationalmuseum.
På Svenska institutet i Paris kan du se delar av en konstsamling, den så kallade Tessinsamlingen, som vittnar om de kulturella och politiska förbindelserna mellan Sverige och Frankrike från 1600-talet och fram till idag. Här finns verk av konstnärer som Alexander Roslin, Louis-Jean Desprez, Jaques-Philippe Bouchardon, Julia Beck och Olle Baertling. Samlingen förvaltas av Nationalmuseum
I samband med en nyhängning av Tessinsamlingen våren 2025 uppmärksammas konstnären Louis-Jean Desprez med en separat utställning som belyser hans centrala roll i det konstnärliga utbytet mellan Frankrike och Sverige under 1700-talet.
Interiör från utställningen på Institut suédois. Foto: Vinciane Lebrun/Voyes-Vous
Louis Jean Desprez, "La Chimère" eller Den trehövdade afrikanska hydran, 1771. Etsning på papper.
En fruktansvärd varelse med tre huvud slukar sitt mänskliga byte. Omkring syns monstruösa djur och skelett från tidigare offer. Motivets bakgrund är okänt men det förkroppsligar tidens fascination för det skräckinjagande och makabra. La Chimère är en av konstnärens mest kända och gåtfulla verk som visar hans innovativa kraft och fulländning som grafiker.
Interiör från utställningen på Institut suédois. Foto: Vinciane Lebrun/Voyes-Vous
Dekor för scen ur Voltaires drama Sémiramis, runt 1790. Penna och svart bläck, akvarell, på papper.
Akvarellen skildrar slutscenen i Voltaires tragedi om den babyloniska drottningen Sémiramis som mördar sin make och kung för att sedan falla offer för sonen Nimus hämnd framför faderns grav. Desprez gjorde aldrig scenografier till Sémiramis men däremot flera fristående tolkningar där denna är en av de mest elaborerade. Desprez beundrade Voltaire och i hans tolkning av tragedin är det scenens psykologiska laddning som fångat hans intresse.
Louis Jean Desprez, Drottningen ger De la Gardie order att börja festen. Scenbild till "Drottning Christina" , akt I, scen 2.
Louis-Jean Desprez, född i Auxerre strax sydost om Paris 1743, var en av den gustavianska tidens viktigaste konstnärer och sin generations främsta teaterscenograf.
Deprez utbildade sig i Paris och under sin stipendieresa till Italien mötte han 1784 den svenske kungen, Gustav III, som kontrakterade honom till Stockholm för att skapa teaterdekorer. Dessa skulle komma att bli revolutionerande för scenkonsten.
Då Desprez var nära förknippad med Gustav III föll han i onåd efter kungens död och förlorade flera uppdrag. När han dog 1804 i Stockholm var han en utblottad och bortglömd konstnär.
Desprez hade en förkärlek för det makabra och skräckromantiska och hans bildvärld rör sig mellan dröm och verklighet. Konsten han skapade tycks föregripa både skräckfilmen liksom mycket av den moderna konsten.
Utställningen presenterar ett tjugotal verk – teckningar och grafik – hämtade från såväl Tessinsamlingen som andra delar av Nationalmuseums samlingar. Den visar flera av Desprez viktigaste grafiska blad som vittnar om hans dramatiska och teatrala fantasi. Som den första utställningen på över 30 år tillägnad konstnären tycks han mer aktuell än på länge.