Nobelservisen tar form

Inför Nobelprisets 90-årsjubileum 1991 får kultur- och konsthistorikern Åke Livstedt i uppdrag av Nobelstiftelsen att förnya Nobelfesten. Resultatet blir en bankett förgylld med nya serviser i glas och porslin samt bestick och bordslinne av framstående svenska formgivare och producenter. Det är ett exempel på postmodern design, som med stilblandning och kontraster utmanar 1900-talets sakliga syn på stil och funktion.

Projektet att ta fram Nobelservisen är vid sidan av 90-årsjubileet en kraftsamling med målet att blåsa liv i svensk konstindustri. Den ekonomiska nedgång som börjar på 1960-talet leder till att industrier inom olika branscher börjar rationalisera, avskeda formgivare och flytta tillverkning till lågkostnadsländer. Det finns en oro att kompetens ska försvinna om projektet genomfördes först till 100-årsjubileet. Nobelservisen får stor uppmärksamhet och belönas 1992 med Utmärkt svensk form.

Nobelservisen dukas fram

Matservisens kulörer grönt, vitt, gult och blått anspelar på årstider, världsdelar och de Nobelpris som delas ut i Stockholm. Grönt står för vår, Amerika och fysik. Vitt är sommar, Afrika och kemi. Gult representerar höst, Asien och medicin, medan blått är vinter, Europa och litteratur. Gustavsberg och Rörstrand hör vid tiden till samma koncern, varför godset görs i Gustavsberg och dekoren i Lidköping.

Glasservisen består av karaff, glas för champagne, rött och vitt vin, starkvin, likör och vatten. Blandningen av stilar förhöjer funktion och intryck. Till exempel är vitvinsglasets gröna fot är en vink till traditionen att servera vitt vin i gröna glas. Den ofärgade kupan gör att vinet kan synas. Med den greppvänliga foten undviks att handen värmer den kylda drycken. Samtidigt står den enkla kupan i spännande kontrast till den dekorativa foten.

Bestick ingår från början inte i projektet, men under arbetets gång står det klart att det behövs för att säkra det dukade bordets helhetsintryck. Gunnar Cyrén ritar därför förgyllda stålbestick i sju delar. Raka, odekorerade knivar, gafflar och skedar kompletteras med en kurvig fiskkniv med handtag i form av en fisk med ett grönt öga. Besticken produceras även i rostfritt stål.

Linnedamast formges av Ingrid Dessau, som sedan 1950-talet arbetar med att förena traditionella vävtekniker och modern design. Servetten är vävd i ljust lingarn och pryds av Nobelemblemet med Alfred Nobels porträtt från 1901. Duken har ett modernare uttryck, vävd i sandfärgat linne med ett stort rutmönster, som kommer till sin rätt på bankettens långbord. Den mörka kulören är en effektfull kontrast till det vita porslinet, gyllene glas och bestick.