Våren 2017 hittades i Tessininstitutets arkiv tre kopparplåtar till etsningar av Anders Zorn. Vilken överraskning! De låg bland gamla glasnegativ och var kasserade med korsade streck.
Tessininstitutets samlingar förvaltas sedan 1971 av Nationalmuseum. Till 2015 förvarades institutets arkiv i Paris, sedan flyttades det till Stockholm. Tryckplåtarna köptes av Gunnar W. Lundberg (1903–1986), konsthistoriker och kulturråd. Han grundade Tessininstitutet och var direktör åren 1933–1969. Troligen köpte han plåtarna i Paris. Oförtröttligt letade han, för institutets räkning, efter konst som speglade svensk-franska förbindelser.
Motiven på Anders Zorns (1860–1920) grafiska blad är oftast hans egna målningar. Redan under Zorns livstid ansåg man att hans etsningar var konstnärligt överlägsna målningarna. Grafiken blev därför snabbt eftertraktad på den internationella konstmarknaden. Man jämförde honom med Rembrandt som var också Zorns stora förebild inom etsningskonsten. Zorn kunde förenade den gamla tekniken med sin personliga form av impressionism och det tillfälliga och vardagliga med det allmänmänskliga. På tryckplåtarna kan man studera hans enastående etsningsteknik, hans karaktäristiska lek med parallella streck dragna i olika riktningar, med skilda grader av kraft och intensitet.
Nationalmuseum äger sedan länge fem av Anders Zorns kopparplåtar. Motivet på två av Tessininstitutets plåtar är dels Zorns kända akvarell I sorg från Nationalmuseum (NMB 383), dels hans Självporträtt med modell från Statens porträttsamling på Gripsholm (NMGrh 2250). Den tredje är ett porträtt av Alfred Beuderley (1947–1919). Han var Anders Zorns vän, känd fransk snickarmästare, konstsamlare och antikvitetshandlare. 1906 donerade han 99 etsningar av Zorn till Bibliothèque Nationale i Paris. Som tack utförde Zorn samma år hans porträtt i olja och en version i etsning.
De tre kopparplåtarna kommer från skilda faser i Zorns konstnärskap. I sorg II är utförd 1882 i London där han lärde sig etsa. Här visar han prov på sin skicklighet att översätta ett genomskinligt akvarellmåleri till plåten. En delikat linje omsluter den avbildade kvinnans ansikte, som är täckt med ett flor. Detta sätt att arbeta överger han ganska snart. Självporträtt med modell, utförd som etsning 1889, visar för första gången hans mer karaktäristiska etsningsteknik. Porträttet av Alfred Beuderley slutligen är ett exempel på Zorns mer självsäkra och drivna stil. Det var för övrigt just i Paris 1906 som han utförde några av sina mest lysande etsade porträtt, av Auguste Rodin och Anatole France.
År 1906 hade Anders Zorn sin första stora separata utställning i Paris. Nästan ett halvt sekel senare 1952, organiserade Gunnar W. Lundberg och Zornmuseet andra stora utställning på Bibliothèque Nationale med framför allt grafik, men även måleri, teckning och skulptur.
2018 var det dags igen för en bred presentation av Zorns konst i den franska huvudstaden. Denna gång på Petit Palais.