I utställningen The Left Shore, som visas på övre plan, möts filmaren Johan Renck och fotografen Anders Petersen. Utställningens centrum är en film som Johan Renck skapat utifrån ett urval av Anders Petersens fotografier. Bilderna kommer bland annat från Petersens tidiga bokprojekt. I anslutning till The Left Shore visas här, i Gamla biblioteket, ett urval av Petersens fotoböcker, hämtade från Konstbiblioteket.

Anders Petersen (född 1944) är en av Sveriges idag främsta fotografer. Han utbildade sig vid Christer Strömholms fotoskola 1966–68 och fortsatte sedan att studera vid Dramatiska Institutet. Ett decennium senare, 1978, publicerades Café Lehmitz, den första i en rad av uppmärksammade fotoböcker. Dokumentärt och nära skildrar Petersen människorna som kom och gick på baren i Hamburg med samma namn. På liknande sätt närmade sig Petersen senare helt andra, mer slutna, miljöer som fängelset (Fängelse, 1984), äldrevården (Rågång till kärleken, 1991) och psykiatrin (Ingen har sett allt, 1997), den så kallade Institutionstrilogin. I långa perioder vistades han i dessa miljöer för att komma nära de människor han träffade där. Vi möter en vardag, naken och oförställd.

”Jag ville åt det som är låst. Jag har alltid varit intresserad av det. Det som finns bakom de där stängda dörrarna. Jag började med äldreomsorgen när min far hade dött 1986. Alla de här sakerna handlar om personliga kopplingar.” Ur Anders Petersens mörkrum (2023)

Anders Petersens fotografier har visats i ett stort antal utställningar. En av dessa, en retrospektiv vandringsutställning från 1997, presenterade hans fotografier från perioden 1966–96. Detta bidrog till att Petersen blickade tillbaka och reflekterade över sitt äldre material. Den visuella dagboken Du mich auch från 2002 sammanfattar den processen och i den visas tidigare opublicerade bilder från Stockholm och Hamburg på slutet av 1960-talet. I utställningen på Hasselblad center 2024 under titeln City Diary ingick bland annat Petersens bilder från olika städer han vistats i under 2000-talet. Men utställningen samlade också andra fotografier tagna under 60 år, många närgångna skildringar av det djupt mänskliga.

”Men det allra viktigaste, det är att man kommer så nära som möjligt.” Ur Anders Petersens mörkrum (2023)