Under senare delen av 1800-talet var Paris en konstmetropol även för kvinnliga nordiska konstnärer. Varför är så många av dem bortglömda? Utifrån sin kommande bok diskuterar författaren och konstvetaren Lena Holger hur konsthistoria formas.
Tid
Fredag 11 december kl 15:30–16:30
Kostnad
Gratis
Platsbiljetter
Nej, ingen förbokning, valfri plats
Plats
Södra ljusgården

Bertha Wegmann, Konstnärens palett och vilda blommor, 1882. Den Hirschsprungske Samling, Köpenhamn. Foto: Ole Akhhøj.
Om evenemanget
Måleri, skulptur, arkitektur. Parissalongens var under ett sekel den viktigaste konsthändelsen i världen och växte från biutrymmen till egna lokaler i Palais des Champs-Élysées. Året 1867 öppnades den första privata målarskolan i Paris för kvinnliga konstnärer och fler små ”académies” följde efter. Kvinnorna såg en ny frihet, reste dit, ofta välutbildade hemifrån och deltog ivrigt i utställningslivet.
Med världsutställningarna 1867 och 1889 i Paris lockades alla att resa dit och konsten fick en internationell plats att visa upp sig på. De kvinnliga konstnärerna blev under dessa två decennier allt fler. I föreläsningen En annan blick. Kvinnliga nordiska konstnärer i Paris 1867–1889 synliggör Lena Holger kvinnliga nordiska konstnärer, de delvis bortglömda och de få som vi känner till, och diskuterar hur konsthistoria formas.

Lena Holger. Foto: Fanny Stenberg.
Om föreläsaren
Med inriktning på 1800- och 1900-talens konst har konsthistorikern Lena Holger publicerat flera böcker och producerat utställningar om konstnärer som Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff, Helmer Osslund och Lisa Bauer. Efter sin tid som chefsintendent vid Nationalmuseum 1988–2008 har hon varit verksam med utställningsproduktioner på Prins Eugens Waldemarsudde och Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.
- fredag 11/1215:30–16:30
