Nyförvärv: teckning av italienske mästaren Salvator Rosa

Nationalmuseum har förvärvat ett verk av en av de främsta italienska 1600-talskonstnärerna, Salvator Rosa (1615–1673). Verket tillhör en distinkt och viktig del av hans konstnärskap, teckningar utförda på pannå. Genom förvärvet har Nationalmuseum näst efter Palazzo Pitti i Florens den främsta samlingen av denna typ av verk av Rosa.

Salvator Rosa var en av de mest framstående italienska konstnärerna under 1600-talet. Samtidigt var han en av de mest egensinniga. Förutom bildkonst, ägnande han sig bland annat också åt poesi och skådespeleri. Han var mycket beläst och hans verk hade ofta ett specifikt litterärt ursprung. Rosa specialiserade sig på historiska och mytologiska motiv återgivna på ett oväntat och innovativt vis. I sina motivval tog Rosa ofta fasta på obskyra, sällan avbildade, händelser i välkända historier, men kunde trots detta samtidigt fånga essensen av innehållet.

Rosa var också betydande för landskapsmåleriet utveckling. Även hans landskap kunde rymma exempelvis bibliska och mytologiska motiv, men han ägnade sig därtill åt en typ av landskapsbilder som har fått den italienska beteckningen ”Paesaggio con banditi”- ”landskap med rövare”. I Rosas verk av denna typ rör sig rövare med följe i vilda landskap med vyer hämtade exempelvis från Campagnan, låglandet utanför Rom, eller ifrån trakterna av hemstaden Neapel och från Abruzzo och Calabrien. Här finns en känsla av romantiserat samspel mellan rövarnas fria leverne och den vilda naturen, möjligen även en viss försmak av ett förandligande av naturen. Något som skulle utvecklas än mer inom det romantiska måleriet. Det är heller inte förvånade att Rosas verk, särskilt hans landskap, kom att åtnjuta stor popularitet i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, i synnerhet bland företrädare för det romantiska landskapsmåleriet i England.

I det aktuella verket har Rosa placerat ett knotigt träd centralt i förgrunden. Ett par figurer, möjligen rövare, syns på ett klipputsprång nära trädet. Rosa införlivar på ett effektfullt sätt träunderlagets bruntonade färg och grova yta i sitt motiv. Genom förhöjningar i vitt skapar konstnären ett dramatisk ljus i verket, möjligen en skildring av tidpunkten alldeles före solnedgången. Trädet och klipporna i förgrunden verkar nästan stå ut i relief, effektfullt kontrasterade mot berget i bakgrunden som tecknats i silhuett.

Salvator Rosa, Bergigt landskap med träd och två figurer.

Salvator Rosas teckningar på pannå utgör en unik grupp med särskilda kvaliteter och ett speciellt förhållande till hans övriga konstnärskap. Underlaget bestod ofta av återanvända delar av packlådor. Möjligen var det så att Rosa i vissa fall smyckade packlådorna i förhand med dessa teckningar, exempelvis i försändelser av konstverk till sin vän och välgörare Giovanni Batista Ricciardi. Bland tidigare kända verk av typen märks Nationalmuseums Den övergivne Oidipus (NM 6839) och Empedocles död i Palazzo Pitti, Florens. Motivet med Oidipus återfinns i en snarlik gravyr av konstnären och det med Empedocles i en snarlik målning. Trots detta, verkar dessa båda teckningar emellertid också vara fristående färdigställda konstverk, liksom det nyligen förvärvade verket. Möjligen har de haft en ursprunglig funktion som intellektuella konversationsstycken i kontakten med Ricciardi. Eftersom det handlar om teckning på ett underlag som av tradition sorterat under måleri, har verk som dessa ofta fallit utanför gängse kategoriseringar. Det aktuella teckningens mått överensstämmer nära med de tidigare kända verken.

Nya rön rörande denna typ av verk har framkommit de senaste åren och ytterligare forskning kommer att publiceras i publikationen Art Bulletin of Nationalmuseum.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärven har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Wiros-fonden.

Blyerts och tusch med förhöjningar i vitt på pannå, 61,1 x 39,9 cm

Inventarienummer: NMH 219/2017