Titelblad till Elsa Beskow, Sagan om den lilla lilla gumman, med avbildad pelargon

Den lilla lilla gumman till Nationalmuseum

Nationalmuseum har förvärvat illustrationerna till den omarbetade utgåvan av den folkkära boken Sagan om den lilla lilla gumman, utförda i slutet av 1940-talet. Boken var Elsa Beskows debutverk och gavs ut första gången 1897. Nationalmuseum har sedan tidigare flera av Elsa Beskows illustrationer i sina samlingar, till exempel boken Tomtebobarnen och flera blad ur Mors lilla Olle och andra visor av Alice Tegnér.

Sagan om den lilla lilla gumman är Elsa Beskows (1874–1953) debutverk och ett av den svenska barnbokslitteraturens evigt centrala verk. Hon har beskrivit hur hon bland annat hämtade inspiration till boken från den engelske formgivaren och illustratören Walter Crane (1845–1915), vars verk hon sett på en utställning i Stockholm 1896. Boken gavs ut första gången 1897 och är en personlig tolkning av en gammal folkramsa. Den innehåller en ljus charm och glädje vilket ger en för tiden ovanlig och särskild barnkänsla, inte minst genom allehanda ljudeffekter som Mu och Mjau.

Boken blev snabbt mycket populär, den trycktes ett stort antal gånger och genom åren kom utgåvorna att förändras. Till andra upplagan reviderades till exempel titelsidan bland annat för att konstnären hade gift sig och bytt efternamn från Maartman till Beskow. Det ursprungliga slutet på sagan – ”Schas katta!!!!” – var kanske något abrupt, och på uppdrag av förläggaren som mindes ramsans slut annorlunda, lade hon senare till ytterligare en teckning som beskrev kattens vidare öde: ”Och katten sprang till skogs och kom aldrig mer igen”.

Olyckligtvis gick Beskows teckningar till originalupplagan tidigt förlorade. De hade överförts till litografiska tryckstenar som efter alla omtryckningar till slut blev alldeles utnötta. Då Bonniers skulle ta över utgivningen efter Wahlström och Widstrand skapade Beskow i slutet av 1940-talet nya illustrationer baserade på de gamla tryckta, men nu utförda för fotografiskt tryck. Originalet till den andra utgåvans titelsida fanns dock bevarat och kunde återanvändas i den omarbetade upplagan. I de nya illustrationerna modifierades sagans slut ytterligare och en strof lades till som möjligen kunde lugna de som fortfarande undrade vart gummans katt tog vägen: ”men kanske ändå att han kom hem till slut. E.B.”.

Titelblad till Elsa Beskow, Sagan om den lilla lilla gumman, med avbildad pelargon
Titelblad till Elsa Beskow, Sagan om den lilla lilla gumman

Att reproduktionstekniken nu var fotografisk ämnad för stor upplaga, innebar annars att detalj- och nyansrikedom i linjeföring och färger riskerade att minska, något som Beskow uppenbart tagit hänsyn till i de omritade illustrationerna. På så sätt får de ett något förenklat, men samtidigt kanske mer omedelbart uttryck, vilket för övrigt stämde väl med den typ av barnboksillustration som var på modet under 1900-talets mitt.

- Vi är glada att kunna bevara en viktig del av svensk barnboksillustration för framtiden i och med förvärvet. Teckningarna kompletterar andra klassiker av Elsa Beskow som sedan tidigare finns i museets samlingar, säger Magnus Olausson, chef för samlingarna och forskning på Nationalmuseum.

Vissa av illustrationerna från Sagan om den lilla lilla gumman går att se i utställningen Från gryning till skymning som visas på Nationalmuseum Jamtli i Östersund från den 28 maj.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Sophia Giesecke Stiftelse.