Porträtt av Nyamko Sabuni
Det var en gång en två kvinnor som träffades och bestämde sig för att skapa en bild. Det blev det här fotografiet som du tittar på nu. Den ena kvinnan heter Elisabeth Olsson och är fotograf, den andra kvinnan heter Nyamko Sabuni och är politiker. Elisabet föddes 1961 i Skara i Sverige och fick sin första kamera när hon var 11 år gammal. Nyamko föddes 1969 i Burundi och kom till Sverige med sin familj när hon var 12 år. Båda två har funderat mycket över hur världen fungerar och blivit arga. De vill ändra på saker de tycker är orättvisa men de har valt olika yrken och olika sätt för att försöka påverka.
Fotografiet är från 2005 och är en del av museets och svenska statens porträttsamling. Ett porträtt är en bild av en särskild, namngiven person – ofta ansiktet men ibland som här också i helfigur. De flesta porträtt i porträttsamlingar är mycket äldre, många kom till för flera hundra år sedan, innan moderna kameror uppfanns, och är skapade i alla möjliga olika material och tekniker. Elisabeth Olsson har tittat mycket på gamla målade porträtt och på nutida fotografier. Hon har retat sig på skillnaderna mellan hur kvinnor och män avbildas och funderat över hur det påverkar oss som tittar på bilderna idag.
När Elisabeth skapade det här fotografiet ville hon berätta om en verklig kvinna som har och vill ha makt. Sådana bilder menade hon var ovanliga och trots att dagens digitala kameror är supersnabba, det går att fånga ett ögonblick kortare än en tusendels sekund, så är alla detaljer i det här porträttet noggrant planerat och uttänkta.
Bilden skulle bli en del av en bok med porträtt av nu levande kvinnor och Elisabeth Olsson frågade först Nyamko Sabuni om hon ville bli fotograferad. När hon sa ja valdes den praktfulla platsen fylld av guld och snirklar som i en gammal målning ut. De hittade den på Operan, ett stort musikteaterhus som ligger granne med slottet och Nationalmuseum. Miljön, platsen och stolen är viktig. När Nyamko Sabuni sitter där, i stolen med solgult tyg och guldfärgade armstöd så ser bilden ut som den kommer från en film eller bok. Genom bilder och berättelser som berättats i flera tusen år vet vi att den som sitter på tronen, den största och finaste stolen är en drottning, kung eller ledare. På så sätt blir den guldfärgade stolen en symbol, ett tecken för makt.
Men allt ser inte gammalt ut i bilden, den klart röda och rosa tröjan och det avslappnade och självsäkra sättet som Nyamko sitter i stolen hittar vi inte i gamla målningar. Även om hon sitter tillbakalutat så är hennes huvud rakt och hon ser oss rakt in i ögonen. Hennes armar vilar avslappnat på armstöden och de öppna händerna liknar guldarmstödens snirklar.
När porträttet togs så lånade Nyamko Sabuny guldstolen av Operan, hon och Elisabeth Olsson frågade Operan om lov. Det liknar lite sättet som politiker får sin makt i en demokrati, man kan säga att de får låna makten så länge som nog många människor tror på dem och röstar på dem när det är val. Nyamko Sabuni började arbeta med politik när hon var 26 år gammal och idag 2021 är hon ledare för partiet Liberalerna. Hon är ofta på tv eller i tidningen, debatterar och berättar med ord hur hon tycker att samhället borde fungera.