Tonmåleri – en konsertdag i Harriet och Agathe Backers tecken

Harriet Backer älskade musik. Både i hennes liv och konstnärskap var förhållandet mellan måleri och musik centralt. Musiken var ett återkommande motiv men också en inspiration till att skapa stämningar med färgklanger och penseldragens rytm. Hon använde sig gärna av musikmetaforer när hon talade om konst och i sitt måleri strävade hon efter att skapa färgharmonier som motsvarar ackorden i musiken.

En viktig inspirationskälla var den yngre systern, Agathe Backer Grøndahl, en framstående pianist och tonsättare. Systrarna stod mycket nära varandra. Innan Harriet under 1870-talet utbildade sig till konstnär ledsagade hon Agathe i Europa under dennas musikstudier. Harriet berättade att hon under denna period kunde gå helt upp i Agathes musik och hon konstaterade:

”Hennes musikaliska begåvning har haft den största betydelse för min egen utveckling som konstnär.”

Agathe Backer Grøndahls (1847–1907) musik är en central del av den norska musikhistorien och förblir en viktig och originell röst i den romantiska eran, även internationellt. På sin tid var hon älskad och hedrad, något som framkommer i korrespondensen med tonsättarkollegan och nära vänner Edvard Grieg.

Agathe Backer Grøndahl hade stora framgångar, både som konsertpianist och tonsättare. År 1875 gav hon en stor konsert i Stockholm och invaldes i Kungliga Musikaliska Akademien. Senare erbjöds hon även en professur vid Peabody Conservatory i Baltimore, USA, men ville inte emigrera. År 1889 var hon solist i London med Edvard Griegs a-mollkonsert, med London Philharmonic Society och Grieg själv som dirigent. Senare samma år spelade hon konserten igen på världsutställningen i Paris med stor framgång.

Agathe Backer Grøndahl har ofta ensidigt framställts som en tonsättare av känslig och vacker salongsmusik. Men hennes konstnärskap är bredare än så. Hennes sånger och pianostycken är av mycket hög kvalitet, med sin djupa poesi och personliga och särpräglade klang.

Flera av Agathe Backer Grøndahls stycken pekar mot impressionismen, ungefär tio år innan den blomstrade i Frankrike. Musiken har också ett allvar, som påminner om Beethovens, en aspekt som är mer eller mindre okänd för eftervärlden.

Lika originella och anmärkningsvärda är hennes arrangemang av folkmusik. De är inte bara mycket ovanliga för sin tid – i sina melodiösa, neoklassiska satser pekar de särskilt mot Stravinskijs neoklassiska estetik – hon har också själv samlat in många av sångerna och danserna på landsbygden. Inte ens Edvard Grieg gör detta i lika stor utsträckning som hon.

Med den här konsertdagen vill vi rikta ljuset mot hennes rika och djupa konstnärskap.

Läs ännu mer om Agathe Backer Grøndahl på Kodes webbplats.