Målerisamlingen på Rosersberg representerar övergången mellan två sekel och två dynastier på den svenska tronen. I den ingår bland annat svensk-ryska sjöslag från sent 1700-tal och landskap från första hälften av 1800-talet.
Nationalmuseums Rosersbergsamling omfattar 96 målningar. Merparten har ingått i de äldre kungliga samlingarna på slottet.
Hertig Karl (1748–1818, senare Karl XIII) fick år 1762 slottet till sin disposition. Här byggde han upp sin konstsamling. I den ingick bland annat porträtt, svenska landskap och verk av utländska mästare. En särskild del var de målningar med marina motiv, som anknöt till Karls roll som storamiral. Under sin äldre brors, Gustav III:s, svensk-ryska krig 1788–90 deltog Karl i strider i Finska viken. Minnet av sjöslagen manifesterades på Rosersbergs slott bland annat i Hoglandssalen, som är ett av de representativa rummen i hertig Karls stora våning. I centrum hänger Louis Jean Desprez (1743–1804) monumentala målning av chefsskeppet Gustaf III. Här framställs dock inte själva slaget, utan hyllningen av hertigen efter striden. Flottans bataljer placerades istället i det mindre förrummet till Hoglandssalen. I en serie målningar i mindre format har Johan Tietrich Schoultz (1754?–1807) skildrat dramatiska strider med krutrök och explosioner. Konstnären hade själv deltagit i sjökriget och det kom även att bli hans främsta motiv.
Efter Karl XIII:s död såldes de flesta utländska verken i hans Rosersbergsamling på auktion. Kvar blev främst familjeporträtt, sjöbataljer och svenskt landskapsmåleri. Nyttjandet av slottet övergick till hans adoptivson Karl XIV Johan (1763–1844). Under det sena 1700- och tidiga 1800-talet ökade intresset för att måla vyer från Sverige. Bland landskapen i Rosersbergsamlingen härstammar de äldre från Karl XIII:s tid, exempelvis Axel Otto Mörners (1774–1852) målning från Rosersbergsparken med kungens mops i förgrunden och Carl Johan Fahlcrantz (1774–1861) utsikt över ett ödsligt Mora. Av senare datum är bland annat en svit målningar av Jeanette Åkerman (1798–1859) föreställande Karl XIV Johans eget nya slott Rosendal på Djurgården.
Från den tidiga bernadotteska epoken kommer även några verk med direkt anknytning till den förste monarken av denna dynasti. Två landskap av Mörner föreställer Karl XIV Johans födelsestad Pau respektive Ponte Corvo, vilket var hans furstendöme under Napoleon-eran. Kröningen år 1818 skildras av Per Krafft d.y. (1777–1863) i en monumental målning, nu deponerad på Stockholms slott. Slutligen sammanfattas kungens regeringstid i ett porträtt utfört av den franske konstnären Émile Mascré (verksam omkring 1833–1844).
Rosersbergsamlingens målningar kom till Nationalmuseum som en testamentarisk gåva från Karl XV (1826-1872). Eftersom de sengustavianska och tidiga bernadotteska miljöerna på slottet utgör en helhet är tanken att de flesta verken ska placeras i rum där de tidigare har hängt eller där det har funnits likartade motiv. Ett fåtal kompletterande förvärv har gjorts, bland dem tre målningar med annan anknytning till slottet. År 1983 inköptes Madonna med barnet och Johannes Döparen, en kopia efter Rafael (1483–1529). Den var ett av de mest betydande verken i Karl XIII:s samling av utländska konst, eftersom det då spekulerades om det kunde vara utfört av den italienske mästaren själv. Även två väggfält i rokoko, med antikiserande ruiner i parklandskap, har förvärvats. De tillskrivs Johan Pasch (1706–1769). På det ena finns ett vapen, vilket visar att målningarna var beställda av Erland Broman (1704– 1757), en tidigare ägare till Rosersberg.
Hertig Karl (XIII) utnämndes som tvååring till storamiral. Han första befäl var i slaget vid Hogland mot den ryska flottan. Till minne inreddes Hoglandssalen på Rosersberg. Louis Jean Desprez arbetade även med teaterdekor och var väl bekant med hur en monumental komposition kunde göras dramatisk. Karl mottager här hyllningen efter slaget och framträder genom att ljuset koncentreras mot den plats där han står. Ramen ritades av Jean Baptiste Masreliez.
Även Hedvig Elisabet Charlotta, gift med Karl XIII, residerade på Rosersberg. I porträttet framställs hon enligt tidens antikinspirerade mode i en tunn klänning med hög midja och med ett pärldiadem. Konstnären Adolf Ulrik Wertmüller var främst verksam utomlands, bland annat i Frankrike och USA. Detta porträtt är signerat i Stockholm 1797, dit Wertmüller tillfälligt hade återvänt. Han fick dock få uppdrag här och lämnade ånyo landet.
Per Krafft d.y.:s målning skildrar det ögonblick då kronan sätts på Karl XIV Johans huvud under kröningen i Storkyrkan. Det bernadotteska dynastins framtid representeras av hans son, kronprins Oskar (I), som står snett bakom fadern. Genom det från vänster infallande ljuset betonas kontinuiteten i historien; det faller på Sofia Albertina, syster till Gustav III och Karl XIII, som här representerar det tidigare kungahuset.
Den åttonde juli år 1852 besökte Carl Johan Billmark Rosersberg och tecknade slottet sett från parken, möjligen tänkt som gravyrförlaga. På bladet finns noggranna noteringar om detaljer, bland annat om lövverk och gräsmatta. På platsen har funnits ett herresäte sedan 1630-talet. Slottets nuvarande utseende är resultatet av genomgripande förändringar under 1700- och 1800-tal, av arkitekterna Jean Eric Rehn, Gustaf af Sillén och Carl Christoffer Gjörwell.
Besök Rosersbergs slott
Se Rosersbergs slotts webbplats för öppettider, entrépriser och annan besöksinformation.