Kultur är inte persilja på smörgåsen eller fina ord i ett tal, utan samhällets puls, hävdar Susanna Pettersson, överintendent Nationalmuseum. Här skriver hon om kulturens betydelse i samhället och jämför de nordiska ländernas kultursatsningar.
Det nya Nasjonalmuseet i Oslo har nu öppnat och grannländerna kan bara gratulera! 54 600 kvadratmeter för konst, design och arkitektur. Stora salar för samlingarna och helt enastående gallerier för tillfälliga utställningar. Konserveringsateljéer, kontor och förråd. Som besökare blir man oerhört glad över stadens och statens vision där kultur spelar en synlig roll.
Vad signalerar detta egentligen? Att Oslo har kunnat öppna ett stort centrum för konst, design och arkitektur som kompletterar stadens andra signaturbyggnader såsom operahuset (2007), Deichman bibliotek (2019) samt Munch (2021), museet som visar sina samlingar av Edvard Munchs centrala verk.
Det handlar inte bara om kvadratmeter eller storslagna byggnader. Vi talar om mod och idéer, skapande och innovationer, tradition och överraskningar samt kulturarvet som vårdas, bevaras, visas och används. Vi talar om samhällets relation till kultur, kulturens inverkan på identitet och identitetens roll och betydelse för människors välmående. Kulturens värde i samhället blir synligare och detta har många positiva effekter. Oslo har blivit en framträdande och lockande kulturstad.
Det pågår intresseväckande projekt i andra nordiska huvudstäder också. I Köpenhamn har Designmuseum Danmark precis återöppnat efter renoveringen av sina lokaler. Helsingfors har flera signaturprojekt: nytt bibliotek, det prisbelönade Ode (2018) och det underjordiska konstmuseet Amos Rex (2018). Tillbyggnaden av Finlands Nationalmuseum (arkeologi och kulturhistoria) beräknas stå färdig inom några år. Och nuvarande Arkitekturmuseum och Designmuseum, verksamma i gamla och opraktiska byggnader, kommer att flytta in under samma tak i en modern museibyggnad som öppnar omkring 2026.
Hur ser läget ut i Stockholm då? Vi har Liljevalchs+ (2020) och planerna för ett Nobel Center på Stadsgårdskajen. Nationalmuseum har renoverats (2018) och operans renovering står på tur. Men vad mer? Vilka ambitioner har staden, staten och privata aktörer tillsammans? Vad vill man med kulturen i Stockholm, och i större skala, hela landet? Kultur är nämligen inte persilja på smörgåsen eller fina ord i ett tal, utan – som jag brukar säga – samhällets puls.
Stockholms stad skriver i sin strategi att ”urbanisering leder till en ökad betydelse för Stockholm som nav för ekonomi, politik, kultur och miljöfrågor, både lokalt, nationellt och internationellt”. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad presenterar flera samverkansstrategier: om stadsutveckling, om utbildning, med staten, regionen och akademin, om de kulturella och kreativa näringarna och om besöksnäringen. Texten börjar med skarpa ord: ”Stockholm växer med kultur! Konst, kultur och kreativa näringar är viktiga förklaringar till varför människor, talanger och företag väljer att besöka och etablera sig i Stockholm.” Lite senare sägs det att ”När alla har möjlighet att ta del av kulturupplevelser och utveckla sina skapande förmågor bidrar detta i förlängningen till ett mer hållbart samhälle i linje med Agenda 2030.”
Och så är det. Nyckeln är att vi alla trivs och känner oss välkomna. Att vi är generösa med plattformar för kultur. Det är bra att se sig omkring och börja ställa frågor. Gör vi tillräckligt? Och det vi gör, gör vi det tillräckligt bra?
//Susanna Pettersson, Överintendent Nationalmuseum