Överintendent Susanna Pettersson delar med sig av tankar kring och egna erfarenheter av forskning. Hon berättar om vad som pågår inom den konstvetenskapliga forskningen på Nationalmuseum just nu och tipsar om en film som gjordes om en studie inför konserveringen av Carl Larssons målning Ateljéidyll.
Mina favoritplatser är arkiv och bibliotek (och museer såklart!). Där brukar jag vara som lyckligast; när jag får skriva, sitta tyst och stilla med arkivmaterial, läsa böcker, fundera, hitta kopplingar eller upptäcka nytt material. Känslan när man verkligen kan bidra med ny information och kunskap är helt fantastisk. Att drivas av nyfikenhet, viljan att få veta mer. Detta förenar alla forskare oavsett vad man undersöker eller gör.
Redan tidiga samlare i 1500-talets Europa såg kopplingen mellan föremål och kunskap. Det var inte sällan så kallade studiolos skapades i samlingarna, rum avsedda för forskning. Man förstod att ju mer man visste, desto större makt och förtroendekapital fick man. Den långa forskningstraditionen fortsätter även idag, Nationalmuseum är ett bra exempel på detta.
Nationalmuseum har lång historia av forskningsprojekt och begåvade forskare. Konst-, konsthantverk- och designsamlingen samt ett rikt arkiv- och biblioteksmaterial erbjuder enastående möjligheter. Forskningen kan handla om allt från en enskild konstnär, epok eller stil till materialforskning, provenienser och konsthistoria med mera. Våra pågående forskningsprojekt omfattar bland annat italienskt måleri i Nationalmuseum (marknad, musealisering och materialitet), nordiska kvinnliga skulptörer 1880–1920, engelska porträttminiatyrer, Carl Gustaf Tessins resedagböcker samt historiemåleri och nationella ämnen.
En av museets senaste forskningspublikationer är Anna Bortolozzis Italian Architectural Drawings from the Cronstedt Collection, Nationalmuseum (2020) som gavs ut i samarbete med det tyska förlaget Hatje Cantz, och snart publiceras Margareta Gynnings bok Transformativa möten – Nationalmuseums samlingar ur ett feministiskt perspektiv. Våra framtida publikationer omfattar även Magnus Olaussons bok om Nationalmuseums miniatyrsamling som är den största i världen.
Samlingarna och nyförvärv diskuteras på detaljnivå i den vetenskapliga publikationen Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm där ett urval av föremål presenteras i artikelform. Art Bulletin ges ut digitalt årligen och är kostnadsfri vilket gör att information om samlingarna och ny forskning kan spridas till fler över hela världen. Artikelförfattarna är oftast museets intendenter och forskare. Art Bulletin går att både läsa och ladda ner via Nationalmuseums webbplats.
Men hur finansieras detta arbete som på ett så viktigt sätt bidrar till den konstvetenskapliga diskussionen? Vanligtvis sker det genom extern finansiering. Art Bulletin, till exempel, är finansierad av Nationalmusei Vänner, föreningen som stöder museets verksamhet genom att bidra med förvärv och stipendier. Flera av våra forskningsprojekt och enskilda forskare får stöd från olika stiftelser och vi samarbetar med flera universitet både i Sverige och utomlands.
För att kunna fortsätta att vetenskapligt utforska våra samlingar arbetar vi aktivt för att öka den externa finansieringen. Syftet med detta är helt enkelt att skapa bättre förutsättningar för verksamheten nu och i framtiden. Ett bra exempel på detta är Donatorgruppen som grundades i slutet av 2019 på initiativ av Eva Qviberg, ordförande för Nationalmusei Vänner 2009–2020. Donatorgruppen bidrar till museets verksamhet genom att finansiera konservering och konserveringsforskning. Det första projektet omfattade konserveringsinsatser av Carl Larssons Ateljéidyll (1885) för att Nationalmuseum inom en snar framtid ska kunna visa konstverket för publik igen. Och det ser vi alla fram emot! Så länge går det att se en film om den studie som gjordes inför konserveringen.
För att kunna se videor på webbplatsen behöver du godkänna kakor för marknadsföring
Ändra dina kakor här//Susanna Pettersson, Överintendent Nationalmuseum